FPA begränsar tolkningstjänster – Teckenspråkstolk: ”Det är diskriminerande”
Sedan årsskiftet erbjuder FPA inte längre tolkning av ljud- eller bildmaterial. Det finns ändå inte någon laglig grund för beslutet. ”Diskriminerande.” säger tolken.
Personer med hörselskada, kombinerad syn- och hörselskada eller talskada har rätt att anlita en tolk via Folkpensionsanstalten (FPA) för att till exempel arbeta, studera, sköta ärenden och delta i fritidsaktiviteter.
Sedan årsskiftet har FPA skapat nya riktlinjer för tolkningstjänsterna som innebär att FPA inte längre kommer ordna tolkning av ljud- eller bildmaterial, såsom podcaster, tv- och radioprogram eller filmer. Det grundar sig i att FPA anser att det vid tolkningstillfället alltid finns minst tre parter, av vilka en är tolken.
I lagen om tolkningstjänst nämns däremot inte med ett ord något om interaktion eller tredje part. Lagens syfte är att främja den funktionsnedsattes möjligheter att fungera i samhället på lika grund som majoritetsbefolkningen.
Gun-Britt Westerlund har jobbat som teckenspråkstolk och tolk för talhandikappade i Jakobstadsregionen i snart 31 år. Hon tycker att FPA:s nya riktlinjer för tolkningstjänsterna är bedrövliga.
– Det är bedrövligt. Jag tycker att det går tillbaka till som det var tidigare, för 30-40 år tillbaka, och döva blir diskriminerade. De får inte vara en del i samhället på samma vis som vem som helst annan. Dessutom gäller det ju inte bara döva utan också dövblinda, de som har nedsatt hörsel och andra som använder tolk.
Jag tycker att det är väldigt, väldigt diskriminerande.
Gun-Britt Westerlund, teckenspråkstolk
Westerlund påpekar att en stor del av dagens arbete och studier består av material som man ska ta del av på digital väg, till exempel genom inspelningsmaterial. För någon som behöver tolkning för att ta del av till exempel videomaterial i skolan eller på jobbet innebär det en stor utmaning i och med de nya riktlinjerna.
– På många kurser och jobb har de idag distansföreläsningar eller ska ta del av någonting som är inspelat på förhand och till det får de inte längre använda tolk till. I dagens läge finns det massor med poddar också och de får inte heller tolkas enligt det här nya direktivet.
Enligt Westerlund kan det orsaka problem för studerande eller arbetstagare som skulle vara i behov av en tolk. Till exempel, menar hon, att man kan bli efter i skolgången.
– Jag tycker att det är väldigt, väldigt diskriminerande. Det är en minoritet som blir åsidosatta och utsatta.
FPA nekade tolkningstjänst för den här nyheten
En som drabbas av FPA:s nya riktlinjer för tolkningstjänsterna är Johan Hedrén, han är själv döv och aktiv inom föreningen Samverkan inom funktionsnedsättning rf. När radioinslagen skulle sändas beställde han tolkningstjänst från FPA, som nekade honom.
Modersmålet är teckenspråk
Westerlund har de senaste 20 åren arbetat mycket som tolk i studiesammanhang. Enligt henne är det vanligt att lärare och föreläsare använder sig av videomaterial i sina föreläsningar. Enligt FPA:s nya riktlinjer betyder det att Westerlund borde gå ut ur föreläsningssalen under tiden en video, eller annat bild- och ljudmaterial visas.
– Alla videor är inte alltid textade, då blir den studerande utan informationen i videon. Det känns inte bra.
Westerlund påpekar att hon trots de nya riktlinjerna har fortsatt att tolka video- och ljudmaterial.
– I princip ska jag avlägsna mig och ta bort den tiden från min arbetsdag då jag inte har tolkat något. Men hittills så har jag tolkat precis allt.
Modersmålet är varken finska eller svenska, utan det är teckenspråk som är modersmålet.
Gun-Britt Westerlund, teckenspråkstolk
Westerlund anser att FPA genom de nya riktlinjerna går bakåt i tiden, snarare än att utvecklas.
– Om vi tänker på hur tekniken utvecklas i dagens läge och samhälle, ska då FPA gå tillbaka till hur det var tidigare då de anhöriga agerade som tolkar? I det här sammanhanget borde FPA verkligen ta sig en ordentlig funderare. Var finns de mänskliga rättigheterna i det här sammanhanget? Det är frågan om en väldigt utsatt minoritet som blir ännu mer utsatt.
Enligt Westerlund börjar problemen med FPA:s nya riktlinjer redan innan skolåldern. Barn kommer inte längre ha rättigheter till en tolk som kan tolka barnprogrammen åt dem.
– Programmen textas inte alltid, och även om de gör det så kan det vara svårt för barnet att ta till sig av texten. Modersmålet är varken finska eller svenska, utan det är teckenspråk som är modersmålet.
Även tolkarna blir utsatta
För tillfället pågår en namninsamling för att skapa understöd till ett klagomål till Justitieombudsmannen angående FPA:s nya riktlinjer för tolktjänsterna. I namninsamlingen har man skrivit att FPA:s nya riktlinjer för tolktjänsten saknar stöd enligt lagen om tolkningstjänst för handikappade (133/2010) samt strider mot FN-konventionen för personer med funktionsnedsättningar, som Finland har ratificerat den 11 maj 2016. Westerlund känner till namninsamlingen.
– Jag var säkert en av de första som skrev på namninsamlingen.
Den nya upphandlingnen som FPA håller på att formulera oroar Westerlund.
– Jag är rädd och lite skeptisk och fundersam över att de (FPA) ska vilja ha med i den nya upphandlingen att tolkarna skriver under att vi inte längre tolkar bild- och ljudmaterial.
Vi tolkar är beroende av dem för att få vårt levebröd.
Gun-Britt Westerlund, teckenspråkstolk
Det är inte bara de döva och hörselskadade som är beroende av FPA, även tolkarna behöver FPA för att få jobb.
– Tolkarna blir också väldigt utsatta. Det är FPA som sköter om tolkförmedlingen så vi tolkar är beroende av dem för att få vårt levebröd.
Westerlund berättar att hon känner många tolkar som har valt att byta jobb eftersom det kan vara svårt att få tillräckligt med jobb.
– Det är en osäker bransch så jag förstår dem som vill byta jobb.
Westerlund förstår inte varför FPA från första början fattat beslut om de nya riktlinjerna. Hennes teori är att de vill spara pengar.
– Men hur dyrt blir det inte för samhället då ungdomar inte kommer ut i arbetslivet på grund av att de inte blir klara med sina studier på grund av att de inte har haft en tolk som kunnat tolka deras skolgång?
FPA:s fullmäktige tar troligen upp frågan
Socialdemokraten Matias Mäkynen från Vasa är medlem i FPA:s fullmäktige.
Han har hört om att FPA inte längre erbjuder tolkning av ljud- eller bildmaterial och Mäkynen säger att han inte tycker att det låter bra.
– Det är diskriminerande i situationer där man inte har tillgång till tolkningstjänster. Nu när digitalt material är mer tillgängligt och vi kanske också borde använda det mer än tidigare, så det låter konstigt och opraktiskt.
Enligt Mäkynen har FPA:s fullmäktige inte diskuterat eller fått information om ärendet. Enligt Mäkynen lyfts ofta olika ärenden först upp i offentlig diskussion och i medierna.
– Sen lyfter vi det upp i fullmäktige som är ett övervakande organ som inte fattar beslut om själva tjänsterna eller deras innehåll.
FPA:s fullmäktige har nästa möte den 23 april och Mäkynen hoppas att frågan om tolkningstjänsterna ska finnas på agendan då.
– Jag har redan bett om att vi få information om hur och varför man har beslutat om att ha snävare tjänster i tolkningen. Det är viktigt att saken har lyfts upp och nu kan vi lyfta den också i FPA:s fullmäktige.
Artikeln kompletterades 10.25 med FPA:s svar til Johan Hedrén.