Trots ett positivt bokslut är staden Kristinestad orolig för den framtida ekonomin

Förra året gjorde staden Kristinestad ett positivt resultat på 1,8 miljoner euro. Men resultatet är missvisande på grund av skatteeftersläpning.

Förra året var budgetarbetet i många kommuner väldigt utmanande på grund av varierande prognoser. Trots det visar bokslutet i Kristinestad ett överskott på 1,8 miljoner euro.

– Det var ett svårbudgeterat år med många förändringar. Prognoserna varierade väldigt mycket så med tanke på det är resultatet bra. Det som är beklagligt med det goda resultatet är att en stor del av det är skatteeftersläpning, konstaterar stadsdirektören Mila Segervall.

Kristinestad fick förra året in 1,9 miljoner euro i eftersläpande skatter. Det vill säga kommunal- och samfundsskatteinkomster från tidigare skatteår som inflöt förra året och som debiterades enligt de högre inkomstskattesatser och samfundsskatteandelar som gällde före vårdreformen.

Kommande år kommer det att vara svårare att få ihop positiva resultat, det medger Mila Segervall.

– Vi har fördelen i den här kommunen att vi har en hel del förnybar energi och vi har väldigt många vindkraftverk i drift. Men i övrigt kommer vi att få jobba hårt för att nå ett plusresultat.

Ekonomidirektören Maarit Mäkelä ser många orosmoln på himlen för tillfället.

– Finansieringen från statshåll har skurits ned ganska ordentligt och vi måste ordna de tjänster eller den verksamhet som vi enligt lag ska ordna, säger Mäkelä.

– Vi vet att till exempel inom utbildningssektorn är det stora utmaningar hela tiden. Kostnaderna har en tendens att öka hela tiden.

Ska balansera ekonomin med över en halv miljon euro

Staden har redan börjat jobba på ett ekonomiskt balanseringsprogram för de kommande åren. En arbetsgrupp har tillsatts och målet är att balansera ekonomin med 600 000 euro.

– Det är ingen enkel uppgift, det har vi redan konstaterat. Vi har redan haft många möten med arbetsgruppen och gått igenom varje serviceområde och försökt hitta balanseringsåtgärder. Det är ett väldigt stort belopp, säger Mäkelä.

Men än så länge finns inte några konkreta åtgärder. Ett förslag ska presenteras under våren innan stadsstyrelsen fastställer budgetramarna för nästa år.

– Vi har ännu inte kommit så långt med arbetet att vi skulle ha börjat räkna. Det är antingen att höja inkomsterna eller att minska utgifterna.

Det positiva är att skatteintäkterna i staden ökade förra året och fastighetsskatterna utgjorde en femtedel av kommunens skatteintäkter. Detta mycket tack vare vindkraftverken som inbringade nästan en miljon euro i fastighetsskatt.

Dessutom minskade lånebördan med 3,7 miljoner euro.

– Jag kommer inte ihåg att det skulle ha skett tidigare, det var 500 euro per invånare, så det var väldigt betydande, konstaterar Mäkelä.

Nya investeringar kräver lån

Samtidigt krävs investeringar i staden för att kunna bistå de planerade industrietableringarna i staden. Och till det krävs också nya lån.

– För tillfället har vi det ganska bra, för vi har största delen av lånen bundna till fasta räntor. Åå de nya lånen som vi tar är priset förstås högre.

Enligt Mila Segervall kommer dock bolagen som möjligtvis ska etablera sig i staden att stå för en hel del av kostnaderna.

– Men med det sagt är det klart att kommunen också ska investera och satsa. Det är infrastruktur av olika slag, det ska också finnas bostäder, det ska finnas plats inom småbarnspedagogiken, i skolorna.

– Hela paketet behöver finnas för att det ska bli en lyckad satsning. Vi kommer att behöva investera, idag vågar jag inte säga hur och var, men investeringsbehovet finns.

Det är med blandade känslor som staden ser på de kommande åren. Det sker mycket positivt i staden, både stort och litet, men åtminstone de större satsningarna är ovissa och långt in i framtiden.

– Det är klart att de ger en välbehövlig vitamininjektion i lokalsamhället och i hela regionen. Men det är något år till innan de är på plats och de inkomsterna finns ännu inte idag.

- Vi kan inte räkna med dom inkomsterna förrän de har gjort sina slutliga investeringsbeslut, konstaterar Segervall.