Ingen annan i Norden har gjort lika stora arbetsmarknadsreformer som Finland – se jämförelse mellan länderna

Regeringen motiverar sina arbetsmarknadsreformer med nordiska exempel. Av de nio arbetsmarknadsförändringar som Finlands regering föreslår har Sverige, Norge och Danmark ändå bara tagit i bruk några stycken var.

Flera av de reformer regeringen Orpo föreslår för arbetsmarknaden har i någon form genomförts i något annat nordiskt land. Men ingenstans är de alla i kraft samtidigt.

Det konstaterar forskare Ilkka Kärrylä i en färsk rapport om den nordiska arbetsmarknadsmodellen.

– En del av reformerna är sådana som gjorts i något annat land, andra inte alls. Till exempel en så stark gradering av den inkomstbundna arbetslöshetsersättningen som nu genomförs finns inte någon annanstans, säger Kärrylä till Svenska Yle.

Ilkka Kärrylä forskar i ekonomisk politik i Norden, som universitetslärare i politisk historia vid Åbo universitet och gästforskare vid Centrum för Nordenstudier vid Helsingfors universitet.

Rapporten är beställd av tankesmedjan Utak som säger sig jobba med nytt ekonomiskt tänkande.

Högst fyra av nio åtgärder i bruk samtidigt

Rapporten går igenom Sveriges, Norges och Danmarks lösningar för till exempel löneuppgörelser, strejkrätt, anställningsskydd och arbetslöshetsstöd jämfört med Finland.

Av de nio centrala arbetsmarknadsreformer som regeringen Orpo föreslår i Finland är inte mer än 2–4 stycken i bruk samtidigt i något annat nordiskt land, konstaterar Ilkka Kärrylä i rapporten.

Kärrylä understryker också att inget annat nordiskt land har drivit igenom så omfattande arbetsmarknadsreformer samtidigt.

Att fortsätta driva igenom så stora reformer utan förhandlingarna mellan båda arbetsmarknadsparterna ser Kärrylä också som unikt i Norden.

I andra länder har reformer som gynnar arbetsgivare ofta kopplats ihop med något som gynnar arbetstagare, så båda sidor får kompromissa.

– Regeringsprogrammet i Finland har förnyelser som tilltalar arbetsgivare. Men där finns inte sådant som förstärker arbetstagarnas roll som motvikt, som bättre representation i företagen som i Sverige och bättre sysselsättningstjänster för arbetslösa som i Danmark, säger Kärrylä.