”Pinsamt att vara sist i Norden” – ny translag splittrar den svenska regeringen

Sverige kommer antagligen som sista land i Norden få en ny könstillhörighetslag som gör det lättare att korrigera sitt juridiska kön. Frågan är känslig för regeringspartierna som är splittrade i frågan.

Sveriges nuvarande könstillhörighetslag är från år 1972 och är i behov av en uppdatering, enligt regeringspartierna Moderaterna och Liberalerna.

I dag kan det krävas en långvarig kontakt med den könsbekräftande vården för att få lov att korrigera kön i folkbokföringen i Sverige.

Dessutom krävs diagnosen transsexualism.

Det nya lagförslaget ska förenkla processen.

Moderaterna och Liberalerna vill att det inte ska krävas en medicinsk diagnos för att ändra juridiskt kön, istället ska det räcka med en enklare utredning gjord av en läkare eller en psykolog.

Åldersgränsen för att ändra juridiskt kön ska också sänkas från 18 till 16, förutsatt att vårdnadshavaren samtycker.

De övriga nordiska länderna har redan tidigare uppdaterat sina translagar, vilket gör att det blivit lättare att ändra juridiskt kön.

I Finland trädde translagen i kraft för ett drygt år sedan. Sedan dess har över 2 000 personer bett om fastställande av könstillhörighet.

RFSU: Handlar inte om att skapa ny definition av kön

Det svenska Riksförbundet för sexuell upplysning, RFSU, står bakom lagförslaget.

De säger att det i grunden handlar om en liten administrativ fråga, som gör en enorm skillnad för transpersoner i landet.

– I dag är det lång väntetid för att komma till vården. Och så måste man gå igenom flera vårdsteg som man inte behöver om man bara vill ha den där lilla ändringen på id-handlingen, säger Frank Berglund, sexualpolitisk sakkunnig på RFSU.

Man förstår kanske inte hur det är att stå i vårdköerna i jättemånga år

Frank Berglund, RFSU

Trots att lagförslaget berör en liten del av befolkningen stöter den på högljutt motstånd och skapar debatt. I grunden handlar kritiken om missförstånd, menar Frank Berglund.

– Det handlar inte om att skapa en ny definition av kön. Och så tror jag att människor inte förstår transpersoner, man kan inte relatera, och man har eventuellt inte någon transperson i sin närhet.

– Man förstår kanske inte hur det är att stå i vårdköerna i jättemånga år.

”I internationella sammanhang är det pinsamt”

Han säger att det i dag kan ta upp till åtta år att få ett nytt juridiskt kön på grund av långa vårdköer.

Med den nya lagen skulle processen ta betydligt kortare tid.

Enligt Frank Berglund får Sverige i dag kritik internationellt för att erbjuda en svårare väg mot att ändra juridiskt kön än flera andra länder.

– I internationella sammanhang märker jag att det är pinsamt. Speciellt pinsamt är det att vara sist i Norden.

Frank Berglund har själv levt som transperson sedan han var 14 år.

I videon högst upp i artikeln hör du honom berätta om hur den nya translagen skulle ha underlättat för honom då han ändrade sitt juridiska kön.

Kritik inom Moderaterna

Lagförslaget som lagts fram i Sverige av Moderaterna och Liberalerna stöter på kraftigt motstånd bland debattörer och inom den egna regeringen.

Regeringskollegan Kristdemokraterna och stödpartiet Sverigedemokraterna är starkt kritiska mot lagförslaget.

Också inom Moderaterna finns det kritiska röster.

En anonym riksdagsledamot säger till Dagens Nyheter att 80 procent av den moderata riksdagsgruppen är emot lagförslaget.

En annan källa med god insyn i partiet säger till DN att partiet driver igenom förslaget för att ”Ulf har lovat det”. Han menar att det är statsminister Ulf Kristerssons personliga löfte till hbtq-rörelsen.

Statsministern: ”Personligen inte viktig”

Själv tillbakavisar Kristersson att det handlar om ett personligt löfte.

– Personligen är den inte viktig. Däremot är det en fråga där det sedan lång tid tillbaka finns en bred majoritet i riksdagen, säger han till Svenska Dagbladet.

En central del av kritiken mot lagförslaget handlar om åldersgränsen.

Kristersson själv säger till Svenska Dagbladet att han helst sett att åldersgränsen skulle ha hållits vid 18 år.

Men trots det interna motståndet lär lagförslaget ändå röstas igenom i riksdagen den 17 april med hjälp av oppositionen.

I torsdags skickade landets justitieutskott vidare lagförslaget till omröstning i kammaren efter att sex av åtta partier ställt sig bakom förslaget.

Artikeln har uppdaterats 5 april klockan 15.24. Formuleringen byta kön har ändrats till korrigera kön.