”Jag är full av hopp nu då restaureringen kommit igång” – en lång process att tvätta bort sotet i Pernå kyrka

Renoveringen av Pernå kyrka har kommit igång efter branden i sakristian för nästan ett år sedan. Ännu är det oklart när kyrkan kan öppna för allmänheten.

Golvet i kyrksalen är täckt av skivor, predikstolen likaså. Altaret är intäkt, krucifixet från år 1400 ligger på några träbockar i väntan på första hjälpen.

Det kunde ha gått värre. Den medeltida kyrkan som byggdes färdig på 1440-talet fick bara sotskador då elskåpet i sakristian började brinna i maj 2023.

Men det är ett stort jobb att tvätta bort allt sot från vartenda skrymsle i den historiska byggnaden.

Kyrkoherde Stina Lindgård från Lovisanejdens kyrkliga samfällighet står framme vid altaret och tittar ut över kyrkan.

– Dels är det väldigt sorgligt att se ett övertäckt altare och sotiga väggar, dels är jag full av hopp eftersom konserveringen nu har kommit igång, säger Lindgård.

Som bäst jobbar två konservatorer längst bak i kyrksalen, intill orgeln. Med en liten, torr svamp går de över varenda millimeter som är vit. De färggranna delarna kan de inte röra.

Takmålningarna är från 1440-talet, och de förstärktes med färg då de togs fram under kyrkans senaste renovering år 1938. Färgen är så ömtålig att den kan pulveriseras om konservatorerna rör vid den.

– Det här är en imponerande plats att jobba på, säger Sara Laurell som redan i en månad jobbat i kyrkan.

Hon har sällskap av Eerika Niemi och tillsammans har de tvättat vapenhusets tak och en del av väggarna i rummet, och nästan två av arton valv.

– Sotet lossar nog helt bra, men det är en långsam process, säger Eerika Niemi.

Förbättringar på kommande

Stina Lindgård vill inte säga ett datum för när kyrkan är färdig att välkomna allmänheten igen. Istället passar samfälligheten på att göra andra förbättringar i kyrkan medan den ändå är stängd.

– Vi vill se om det går att uppgradera värmesystemet. Det nuvarande är från 1938, så det går kanske att göra det mera miljövänligt och energisnålt.

Brandsäkerheten och tillgängligheten ska också förbättras.

Det luktar inte längre bränt i kyrkan, och allt löst sot har städats bort från golv och bänkar. En del gamla kyrktextilier har förts till en textilkonservator för rengöring.

Bland annat har det funnits fyra sorgflaggor som tillhört lokala adliga familjer, de ska rengöras.

– Det har bott många välbärgade familjer i området som har donerat en hel del saker till kyrkan. Därför finns här många intressanta föremål i den här kyrkan, säger konservator Tiina Sonninen.

Det är hon som planerat och övervakar arbetet i kyrkan. Hennes specialitet är rappningar och puts i medeltida kyrkor, och hon var också på plats då Borgå domkyrka restaurerades efter branden för 18 år sedan.

– Rappningen är porös och därför fäster sig soten så lätt i den. Men läget är mycket bättre här än i Borgå domkyrka, här krävs det bara att torka bort soten, säger Sonninen.

För att nå upp till valven i taket måste man bygga byggställningar inne i kyrkan. Men under golvet finns gravar, och på dem gravstenar som är sköra.

Det är alltså många olika aspekter som måste tas i beaktande under restaureringsjobbet.