Svoboda | Graniru | BBC Russia | Golosameriki | Facebook
Hoppa till huvudinnehåll

Ekonomi

Finlands skatteintäkter har sjunkit av sig själv i flera år – de här är de fyra huvudorsakerna

Collage med bild på en bil, pengar, elnät och hand som håller i cigarett.
Bildtext De här orsakerna har lett till att det årligen kommit in miljarder euro mindre skattepengar till statskassan.
Bild: Benjamin Westman, Petteri Bülow, Henrietta Hassinen / Yle

Petteri Orpos regering har för avsikt att höja en del skatter vid sina ramförhandlingar nästa vecka. Samtidigt har beskattningen egentligen haft en nedåtgående trend i flera år. Hur är det möjligt?

Statsminister Orpo har betonat att skatterna kan höjas utan att den totala skattesatsen höjs. Den totala skattesatsen beskriver hur mycket skatter som samlas in i förhållande till storleken på den finska ekonomin.

Den underliggande orsaken har gått obemärkt för många: beskattningen har faktiskt haft en sjunkande trend i flera år.

I själva verket har det årligen kommit in miljarder euro mindre skattepengar till statskassan än det gjorde för några år sedan. Och minskningen har hänt av sig själv, utan några direkta beslut att sänka skatterna.

Enligt finansministeriets prognos kommer skattesatsen att fortsätta sjunka under de kommande åren.

Vad beror det här på? Orsaken till den här överraskande utvecklingen går att sammanställa i fyra punkter.

1. Utsläppen från trafiken minskar

En faktor som förklarar minskningen av skattesatsen är minskningen av trafikutsläppen, vilket i sin tur sänker trafikskatteintäkterna.

Under förra regeringsperioden 2019–2023 sjönk skatteintäkterna från trafiken med omkring 500 miljoner euro, säger finansministeriets finansexpert Jussi Kiviluoto.

– En nyckelfaktor är att andelen elbilar har ökat, säger Kiviluoto.

Skattesatsen för bilar är progressiv när det gäller utsläpp, och elbilar orsakar inga koldioxidutsläpp. Helt eldrivna bilar befriades också från bilskatten, som betalas vid bilköp, i slutet av 2021.

Också för de nyare bensin- och dieseldrivna bilarnas del har utsläppen minskat, vilket har lättat på beskattningen.

Uttag för laddningskabel på elbil.
Bildtext Ökningen av elbilar har minskat skatteintäkterna.
Bild: Nicole Hjelt / Yle

2. Energiproduktionen blir grönare

I likhet med trafiken har även utsläppen från värmeproduktionen minskat. Också här minskar skatteintäkterna som är kopplade till utsläpp, säger chefsekonom Mikael Kirkko-Jaakkola vid Skattebetalarnas centralförbund.

Inom värmeproduktionen används inte längre lika förorenande bränslen, och kärnkraft och vindkraft har ersatt den fossila bränsleproduktionen.

– Som en följd har de bränsle- och utsläppsskatter som energibolagen betalar minskat i proportion till ekonomins storlek, säger Kirkko-Jaakkola.

Vindturbin.
Bildtext Vindkraften har ersatt en del av den fossila bränsleproduktionen.
Bild: Sasha Silvala / Yle

3. Inflationen sänker punktskatterna

Inflationen, det vill säga de stigande priserna, började öka kraftigt efter år 2021.

Inflationen minskar skatteintäkterna från punktskatter på bland annat läskedrycker, tobak och elektricitet.

Skatteinkomsterna minskar när priserna stiger, eftersom punktskatterna betalas i euro i stället för i procent. Exempelvis är läskedrycksskatten vanligtvis 32 cent per liter i stället för till exempel tio procent av priset.

Läskburkar på en stor hylla.
Bildtext Läskedrycksskatten är vanligtvis 32 cent per liter.
Bild: Silja Viitala / Yle

4. Avgifter av skattenatur minskar

Under de kommande åren kommer den totala skattesatsen att sänkas då arbetslöshetsförsäkringspremierna minskar.

Arbetslöshetsförsäkringspremierna samlas in från löntagare och arbetsgivare, och används till att finansiera exempelvis den inkomstrelaterade arbetslöshetsförsäkringen.

Tekniskt sett är det inte frågan om skatter, utan avgifter av skattenatur. En minskning kommer ändå att minska den offentliga sektorns inkomster.

De senaste åren har det kommit in betydligt mycket mer pengar än väntat, och därför har arbetslöshetsförsäkringspremierna sänkts.

– Det beror på att samtidigt som sysselsättningsutvecklingen har varit bättre än väntat, så har till exempel Sysselsättningsfondens ekonomi gått med klart överskott de senaste åren, säger Mikael Kirkko-Jaakkola vid Skattebetalarnas centralförbund.

I framtiden kommer premierna att fortsätta minska, nu på grund av nedskärningar i utkomstskyddet för arbetslösa. När stödsummorna bli mindre behöver man inte heller samla in lika mycket premier som tidigare.

Regeringen skär djupt i de fattigas trygghet – sparivern ökar samhällsklyftorna

15:36

Artikeln är en bearbetad översättning av Yle Uutisets artikel Suomen verotuotot ovat laskeneet itsestään jo vuosia – yllättävälle ilmiölle on neljä keskeistä syytä skriven av Petteri Lindholm. Översättningen är gjord av Stefanie Lindroos.