Stora barriärrevet kämpar för sin överlevnad – korallerna dör när haven blir varmare

Stora barriärrevet utanför Australien har än en gång drabbats av omfattande korallblekning. Havens regnskogar är hotade globalt när vår planet blir allt varmare.

Marinbiologen Anne Hoggett har bott och arbetat på ön Lizard Island utanför nordöstra Australien i 33 år.

I korallreven kring ön lever havssköldpaddor, tigerhajar och färgglada fiskar. När hon snorklar simmar fiskstim elegant förbi. Vissa är lika små som hennes lillfinger, andra är eldröda till färgen.

På grund av klimatförändringen håller ändå havet kring ön på att förvandlas till en begravningsplats bestående av död korall. Sedan februari har havstemperaturen kring Lizard Island varit uppemot två grader högre än den i genomsnitt är.

– Vi vet ännu inte ifall korallerna har skadats för svårt för att återhämta sig eller inte, säger hon till nyhetsbyrån AFP.

Hoggett uppskattar att omkring 80 procent av korallerna i området kring ön redan är döda. För bara nio veckor sen mådde korallrevet kring ön bra.

Korallreven kring Lizard Island ingår i Stora barriärrevet.

Rekordsvår korallblekning

Under sommaren 2023–2024 drabbades Stora barriärrevet av rekordsvår korallblekning.

Forskare har kommit fram till att 73 procent av de över 1000 korallrev i det Stora barriärrevet som har granskats har drabbats av blekning.

– Stora barriärrevet är ett fantastiskt ekosystem, och fast det visat resiliens gång på gång har den här sommaren varit särskilt svår, säger forskaren Roger Beeden på Australiens myndighet med ansvar för korallreven.

Tio procent av Stora barriärrevets koraller anses ha drabbats av extrem blekning, medan man räknar med att 90 procent av korallerna är skadade och löper en överhängande risk att dö.

Den främsta orsaken till korallblekningen är klimatuppvärmningen.

Finns hopp – om haven kyls ned

Korallblekning inträffar när vattentemperaturen stiger. För det räcker bara en grad celsius.

Det handlar om att korallerna stöter ut de alger som ger korallerna dess färg i en slags stressreaktion. Algerna är ändå livsviktiga för korallernas överlevnad, utan dem försvinner färgerna så att det underliggande vita kalkskelettet blir synligt.

Stora barriärrevet är över 2 300 kilometer långt och hem till över 1 620 fiskarter och över 600 olika sorters korall.

Korallreven är vår planets största levande organism, och koraller är ett viktigt ekosystem som är hem till en fjärdedel av världens marina arter.

Världens hav blir allt varmare, och just nu bedömer amerikanska myndigheter att världen upplever en andra omfattande korallblekning på tio år.

– När världens hav fortsätter bli varmare blir korallblekningen mer allvarlig och frekvent, säger Derek Manzello på National Oceanic and Atmospheric Administration (NOAA), alltså den amerikanska myndigheten som övervakar tillstånden i haven och atmosfären i USA.

Korallreven har drabbats av blekning i åtminstone 53 länder och regioner sedan februari 2023.

I mars meddelade australiska myndigheter att ytterligare en massiv blekning är på ingång. Det är femte gången på åtta år det sker i Australien.

Stora barriärrevet drabbades av korallblekning år 1998, 2002, 2016, 2017, 2020, 2022 och nu 2024.

Forskare: Minska utsläppen

Anne Hoggett pekar på rosa och blåa koraller. De må se vackra ut, men färgen betyder att de är stressade och stöter bort de alger som är så livsviktiga för dem.

På andra ställen kring ön täcks vita koraller av fluffiga, bruna alger. Det betyder att de är döda.

När Hoggett kom till ön för över tre decennier sedan inträffade korallblekning vart tionde år. Nu sker det mer eller mindre varje år.

– Jag har bara sett att det varit så här illa år 2016 när i praktiken nästan allt dog, säger hon förkrossat.

Blekta koraller kan ändå återhämta sig, men det förutsätter att vattnet kyls ned.

Om världens temperatur stiger med två grader väntas antalet koraller globalt att minska med 95 procent. Vid en uppvärmning på 1,5 grader jämfört med förindustriell tid räknar man med att 70 procent av världens koraller drabbas av blekning.

Miljontals dollar har investerats i projekt som ska försöka hindra korallblekningen på artificiellt sätt.

Terry Hughes som är en av Australiens främsta korallrevsforskare betonar att projekten är otillräckliga och att de inte löser grundproblemet: Klimatförändringen.

– Lösningen är att minska utsläppen så snabbt som möjligt.

Källa: AFP, Reuters, Great Barrier Reef Marine Park Authority