Finländarna jobbar mindre än på 1980-talet – så här fördelar vi vår tid

Finländarna sätter allt mindre tid på förvärvsarbete, visar Statistikcentralens studie över hur vi använder vår tid.

Tiden som finländare använder till förvärvsarbete har sjunkit stadigt sedan slutet av 1980-talet.

Det visar en studie från Statistikcentralen, där forskare har gjort en utredning i hur finländare använder sin tid.

Studien utgår från information från 2020–2021.

Forskarna har jämfört uppgifterna med motsvarande data från alla årtionden sedan 1987–1988.

Småbarnspappor jobbar mest

Jämfört med slutet av 1980-talet sätter finländare en fjärdedel mindre tid på förvärvsarbete.

Åren 1987–1988 jobbade vi i snitt cirka 200 minuter per dygn. Nu ligger siffran långt under 150.

Samtidigt tyder statistiken på att män som har små barn fortfarande gör förhållandevis långa dagar på jobbet, och spenderar mycket mera tid på arbetsuppgifter än kvinnor.

Skillnaden är som störst bland människor som är i ett parförhållande och har små barn.

Pappor vars yngsta barn är i 0–7-årsåldern jobbar i genomsnitt mest: Cirka 34 timmar i veckan. Motsvarande siffra för mammor ligger på 20 timmar.

Följaktligen är det småbarnsmammor som gör överlägset mest hushållsarbete.

Men när det yngsta barnet är sju år eller äldre svänger ställningen. Då har pappans arbetstimmar minskat till knappa 30, medan kvinnor jobbar över 30 timmar i veckan.

Föräldrar till barn över sju år lägger också ut ungefär lika mycket tid på hushållssysslor oavsett kön.

Singelkvinnor sätter dubbelt så mycket tid på hygien och stil

En annan tydlig skillnad mellan kvinnor och män syns i mängden tid man sätter på hygien, kroppsvård och att klä upp sig.

Där satsar kvinnor betydligt mera.

Barnlösa singelkvinnor under 45 år sätter dubbelt så mycket tid på hygien och stil än singelmän – över en timme.

Barnlösa singelmän under 45 år använder däremot dryga halvtimmen till att hålla sig ren och snygg.

Vi sover mindre igen

I forskningen framgår det också att vi har börjat sova mindre igen.

Finländare fick i regel allt mer sömn mellan slutet 1980-talet och 2010-talet, men trenden svängde i början av 2020-talet.

En motsvarande utveckling syns i hur mycket tid som ägnas åt fritid.

Den ökade stadigt mellan 1980- och 2010-talet. Nu har den börjat backa, och ligger igen på samma nivå som år 2000.

Tiden som går till måltider har däremot ökat stadigt. Forskarna antyder att det kan bero på att restaurangkvällar blivit allt vanligare.

Att äta ute är populärt i synnerhet bland personer som inte har barn. Däremot kan pandemin också ha inverkat på matvanor.