Skuggflotta med rysk olja seglar fritt på Östersjön – räddar Putins krigskassa och hotar Östersjön

Ryssland har byggt upp en skuggflotta av skumma oljetankers som skapar stora miljörisker i Östersjön. Medan sanktionerna sackar efter fortsätter intäkterna till Putins krigskassa att flöda.

Rysslands statskassa har alltid varit starkt beroende av exporten av olja och gas. Ifjol stod den exporten för en tredjedel av statens inkomster.

Och Moskvas oljeintäkter utgör en avgörande del av hur anfallskriget mot Ukraina finansieras.

Västländernas sanktioner mot Rysslands oljeexport fungerar enbart delvis.

Enligt Veli-Pekka Tynkkynen, professor i rysk energipolitik vid Helsingfors universitet, har västländerna en alltför legalistisk syn på problemet. Nya lagar fungerar inte automatiskt när man försöker tygla Putins Ryssland, anser Tynkkynen.

– När vi har att göra med en sådan här terroristisk piratstat som använder alla möjliga sätt att kringgå alla världens lagar och normer då måste också våra åtgärder vara i linje med det.

Finska viken central

En betydande andel av den ryska oljan passerar genom Finska viken. Några av Rysslands viktigaste oljehamnar ligger utanför Sankt Petersburg.

Enligt en rapport från forskningscentret Crea (Centre for research in energy and clean air) har 347 ”skuggfartyg” passerat genom Finska viken det senaste året.

Rapporten avslöjar också att en tredjedel av alla tankfartyg som fraktar rysk olja i Finska viken hör till skuggflottan.

Men globalt är flottan större än så.

I januari uppskattade den amerikanska tankesmedjan Atlantic council att den består av 1 400 fartyg.

Miljörisker som skrämselpropaganda

Risken för miljöolyckor har avsevärt ökat på grund av den ryska skuggflottan.

Ifall en olycka sker ute till havs är det oklart vem som egentligen bär ansvaret och står för kostnaderna.

Tynkkynen menar att oljeexporten också är en del av den ryska skrämseltaktiken.

– Ryssland sprider rädsla genom att hota med kärnvapen, föra krig och använda olika medel för utpressning. Också den här miljörisken handlar om att framkalla rädsla.

– Västvärlden, och särskilt USA, vill att rysk olja exporteras till världsmarknaden så att priset inte stiger och skapar kaos. Men Ryssland använder de här riskerna som ett avskräckande medel.

Tynkkynen betonar att omvärlden måste göra klart för Moskva att det är Ryssland som tvingas betala ifall en olycka sker.

– Det här är också en stor fråga för Indien och Kina. Och det måste också understrykas i riktning mot dem. Är de verkligen villiga att ta den här typen av risker?

Vilka länder köper rysk olja?

Spökflottan behövs för högre priser

Västländerna har sjösatt en rad sanktioner mot den ryska exporten av olja. Tanken med sanktionerna var att tillåta Ryssland exportera till världsmarknaden, men till ett lägre pris.

I december år 2022 kom västländerna överens om ett pristak på 60 dollar per fat för rysk olja som säljs till länder utanför EU. I praktiken förbjöds samtliga bolag i länder som anslutit sig till avtalet, att transportera eller försäkra olja som översteg pristaket.

Moskva svarade med att skapa en ”spökflotta” av fartyg för att kunna fortsätta exportera till ett högre pris.

Flottan består av äldre fartyg som ofta byter flagg, saknar ordentlig försäkring och där det är svårt att veta vem som är ägaren.

Pristaket kunde sänkas

Fjolåret var ingen katastrof för den ryska oljeindustrin. Intäkterna har minskat jämfört med perioden före anfallskriget, men inte dramatiskt.

Ifjol lyckades Moskva kamma hem omkring 100 miljarder dollar tack vare exporten.

Tynkkynen efterlyser att pristaket sänks till 50 dollar samtidigt som övervakningen av exporten skärps.

– På det här sättet skulle Kina och Indien, som i nuläget gärna köper den ryska oljan relativt billigt, försättas i en ännu svårare position genom att man skulle övervaka exporten och införa nya sanktioner mot den handel som överskrider pristaket.

Moskva tror på vinst

Handelshögskolan i Kiev förutspår att Ryssland lyckas öka årets intäkter av oljeexporten från 100 till hela 175 miljarder USD.

Den ryska regeringen är inte lika optimistisk, men har ändå budgeterat för minst 130 miljarder dollar i intäkter.

Hos västländerna är man överens om att det krävs nya politiska åtgärder för att minska Putins krigskassa och stävja flottan.

USA är redan aktiv med att utfärda sanktioner mot både rederier och banker. Men balansgången är känslig. Stryps den ryska exporten för mycket skjuter oljepriset i höjden.

I slutet av juni förväntas EU under sitt toppmöte införa nya sanktioner mot skuggflottan. Enligt nyhetsbyrån Bloomberg handlar det om elva fartyg som portförbjuds från europeiska hamnar.

Forskningscentret Crea rekommenderar starkt att västländerna täpper till kryphålen för rysk råolja som raffineras i Indien och sedan skeppas vidare till den europeiska marknaden.

– Det här händer hela tiden, säger Tynkkynen. Den ryska råoljan som förädlas i Indien förs också vidare till USA. Den här trafiken kan man följa och bestraffa. Men bara ifall den politiska viljan blir starkare.