Rysk avhoppare förser nu Ukraina med attackdrönare – kritiserar Finland för gammaldags försvarstänk
Drönare är viktiga i kriget i Ukraina. En av dem som bidrar till kapprustningen gällande obemannade farkoster är den ryska avhopparen Michail Kokoritj. Hans bolag Destinus tillverkar drönare som nu riktas mot mål i Ryssland.
Kriget i Ukraina har fått krigsteknologin att utvecklas snabbare än kanske någonsin sedan andra världskriget. Ett av områdena inom militärteknologin där utvecklingen går allra snabbast är drönare, alltså obemannade farkoster.
Redan före kriget hade Ukraina en stark luftfartsindustri och man tillverkade även drönare. Kort efter krigsutbrottet började också personer som hade små drönare som hobby utveckla flygande apparater i olika storlekar.
I dag finns det i Ukraina finns flera olika startupföretag som arbetar med drönarteknologi för olika ändamål.
Samtidigt utvecklar alla världens största militärmakter egna drönare.
Tomi Lyytinen, huvudlärare i luftkrigföring vid Försvarshögskolan säger att utvecklingen av drönare har kommit väldigt långt i väst. Drönarna håller på att förses med egenskaper som kan vända upp och ned på hur man för krig.
Drönare har flera fördelar jämfört med flygplan som styrs av människor. Bland annat kan de flyga i tiotals timmar utan att behöva vila. De klarar också av svåra förhållanden, till exempel G-krafter, bättre än människan.
En av de viktigaste framtida egenskaperna hos drönare är deras förmåga till försvar mot ballistiska robotar. Enligt Lyytinen håller man som bäst på och tar fram sådana försvarsdrönare i väst.
Bildserien nedan visar hur en drönare kan bidra till luftvärnet mot ballistiska robotar. Klicka för att se bilderna i större format.
Principen med försvarsdrönare av den här typen är att de håller vakt högt uppe i atmosfären. När radar på marken upptäcker en anfallande ballistisk robot avfyrar drönare en försvarsrobot mot inkräktaren.
En drönare som vakar över luftrummet sparar litet tid jämfört med luftvärnsrobotar som avfyras från marken. Det kan vara avgörande när det som närmar sig är en ballistisk robot som rör sig flera gånger snabbare än ljudet.
Drönarnas pris ett problem
Västländerna har erbjudit Ukraina militärt stöd, men de största och mest avancerade drönarna har lyst med sin frånvaro. Lyytinen tror visserligen att även sådana testas i Ukraina.
– De västerländska [drönarna] med mer utvecklad teknologi är också dyrare. Ukraina erbjuder nog ett bra testunderlag för vad som fungerar i modern krigföring och vad som inte gör det, men det här [priset] är säkert en orsak till att vi inte har sett stora mängder av dem, säger Lyytinen.
En av lärdomarna i Ukraina verkar vara att man i krig behöver stora mängder billiga, enkla drönare som man har råd att mista många av, konstaterar Lyytinen.
Ukraina har egen drönarproduktion, men en viktig hjälp får försvaret av de startupföretag som snabbt har uppstått.
Snabbt utvecklingsarbete
Ett av de viktigaste drönarbolagen som har hjälpt Ukraina är Destinus, som grundades år 2021 av ursprungligen ryske Michail Kokoritj.
Bolaget har sitt huvudkontor i Paris i Frankrike, men produktionsanläggningar finns redan i flera europeiska länder.
Kokoritj säger i en intervju för Yle att hans bolag levererat hundratals attackdrönare av modellen Lord till Ukraina under kriget. De har sannolikt använts till att angripa ryska oljeraffinaderier.
En stor fråga inom drönarteknologin är användningen av AI, artificiell intelligens. Enligt Kokoritj styrs de billiga och simpla Lord-drönarna redan helt av AI. En terrängkarta har matats in i datorerna som styr drönarna.
Drönarplanets sensorer läser terrängen som öppnar sig framför dem och orienterar sig till sina mål utan GPS-kontakt eller behov av styrning från marken.
Lord-drönarna väljer alltså inte sina mål själva och fattar inte beslut om när de anfaller. Men autonoma beslut är på gång även i drönarvärlden.
Kokoritj säger att hans bolag i år tar i produktion en drönare vid namn Hornet. Dess uppgift är att förstöra andra drönare.
Hornetarna förses med autonom målsökning. De hittar alltså själva sina mål och fattar beslut om angrepp.
I Ukraina kunde till exempel de långsamma Shaheed-drönare som Ryssland använder mycket av vara mål för Hornet-drönarna. Hornetarna kan också tänkas anfalla ryska underrättelsedrönare som kan avslöja var Ukraina har placerat sitt artilleri, till exempel.
Lyytinen vid Försvarshögskolan bedömer att AI-drönarna i Ukraina kommer att förses med möjlighet att fatta autonoma beslut inom ett eller två år, förutsatt att frågor kring säkerheten får tillfredsställande svar.
Kokoritj bolag arbetar också med drönaren Destinus G, som enligt honom kommer att vara i produktion om 3–5 år. G-drönaren är tänkt att vara helt AI-styrd som kunde ersätta människostyrda jaktplan åtminstone i vissa stridsuppdrag.
Destinus G ska kunna försvara ett land mot robotar som anfaller med överljudshastighet eller agera som ”wingman”, flyga i par tillsammans med ett jaktplan som styrs av en människa. Drönaren kan genomföra mer riskbenägna anfallsoperationer av de två.
Motsvarande anfallsdrönare som styrs av AI utvecklas som bäst i flera länder. I USA pågår också ett testprogram där ett jaktplan av modell F-16 styrs av artificiell intelligens i stället för en pilot.
Kritisk till Finland
Kokoritj var tidigare en företagare inom teknologibranschen i Ryssland, men han flyttade till väst år 2012. Kokoritj har motsatt sig president Vladimir Putins politik och gett sitt stöd till oppositionella krafter, bland annat Michail Chodorkovskij. I början av det här året avstod han från sitt ryska medborgarskap.
Han konstaterar att han sannolikt finns högt uppe på den ryska underrättelsetjänstens mordlista eftersom han i Schweiz grundat ett företag som exporterar drönare till Ukraina. De drönare som exporteras till Ukraina tillverkas i Tyskland.
Kokoritj säger att han skäms för ryssarna, men han anklagar västvärlden, inklusive Finland, för Putins ställning.
– När det började stå klart att Putin avskaffar mänskliga rättigheter så slickade ni västerlänningar, ni finländare, hans pengar. Ni tog emot [den Putin närstående affärsmannen Gennadij] Timotjenko och andra. Ni är mer skyldiga till Putin än Ryssland!
Finland håller på att samla ett kunskapscentrum för digitalisering och cyberförsvar i Riihimäki. Dit vill man locka även företag som Destinus.
Kokoritj säger att han är intresserad. Han tycker att Finland har mycket att ge branschen.
Ändå har projektet i Riihimäki närmast varit prat, säger han. Destinus har tagit kontakt med Finlands försvarsministerium, men har inte fått något svar.
Enligt Kokoritj, som gör reklam för sitt bolag, satsar Finlands försvarsmakt på vapen av gammaldags typ, som Patrias pansarfordon och jaktplan.
– Ni borde fundera på vad som verkligen behövs, för snart kommer Ryssland att producera tiotusentals drönare varje år.
Artikeln är en bearbetad översättning av Yle Uutisets artikel Venäläinen sotalennokkien kehittäjä loikkasi länteen ja alkoi varustaa Ukrainaa – Suomea hän haukkuu av Yrjö Kokkonen. Översättningen är gjord av Sara Torvalds.