Yles valkompass ställer kandidater mot väggen: Måste EU-länder bidra med soldater om Ukraina förlorar kriget?

Frågan splittrar kandidater som i övrigt är helt överens om behovet att hjälpa Ukraina.

Valkompassens kanske svåraste fråga gäller Europas framtid om Ukraina-hjälpen inte räcker till.

”I fall Ukraina ser ut att förlora kriget mot Ryssland måste EU-länderna skicka soldater som stöd till Ukraina.” Så lyder formuleringen som kandidaterna har att svara på.

Resultatet är ytterst jämnt. Av alla 167 kandidater har 83 svarat ja, medan 84 säger nej.

Ser man till de stora partierna, riksdagspartierna, är Samlingspartiet, de Gröna och SDP mest positiva till scenariot medan KD, Vänsterförbundet och Rörelse Nu är mest emot.

Ja-sägarna vill inte utesluta några framtida beslut

Här gäller det att komma ihåg att det inte finns några beslut i saken på partinivå. Det är de enskilda kandidaterna som svarar för egen del.

Många av kandidaterna framhåller också att det inte är lätt att svara på frågan nu i detta läge när det ännu finns utrymme att öka EU-ländernas matieriella och ekonomiska bistånd.

Vissa kandidater tycker att det inte ens är vettigt att ställa frågan på ett kategoriskt sätt just nu, till exempel de Grönas Ville Niinistö:

– Det är inte vettigt att på förhand utesluta eller bekräfta åtgärder som EU-länderna eventuellt är färdiga att skrida till.

Niinistö skriver ändå att möjligheten till att skicka soldater måste hållas öppen, i annat fall kan Ryssland få en strategisk fördel i vetskapen om var gränsen går för väst.

På samma linje är SFP:s Oscar Byman

– Vi behöver inte ideligen dra röda linjer för Putin. Då får han samtidigt veta vad vi är beredda på att låta honom göra.

Både Byman och Niinistö svarar ja i valkompassen.

De som svarar nej är rädda för eskalering av kriget

Många av de som svarar nej på frågan är rädda för en eskalering av kriget. En soldat från ett EU-land på ukrainsk mark kan tolkas som en krigsförklaring varnar vissa.

Socialdemokraternas Kimmo Kiljunen är bestämd:

– Vi borde inte spetsa till situationen och driva det till ett tredje världskrig.

Centers Ira Toppinen svarar nej, men tillägger att det främst gäller soldater i stridsuppgifter. Vissa kandidater talar också för att europeiska länder kunde bidra med militär personal som utbildar eller på annat sätt stöder ukrainska soldater bakom frontlinjen.

Vänsterförbundets Gashaw Bibani är ändå kategorisk.

– Finlands försvarsmakt har som uppgift att försvara Finlands säkerhet, inte att föra andras krig.

Matti Heikkinen, KD, svarar ändå ja på frågan med Finlands säkerhet som motivering.

– Det som påverkar min åsikt är att jag vore mycket tacksam om Finland fick stöd om vi någonsin råkar ut för en liknande aggression.

Frågan är svår att svara på för många

Andra kandidater medger att de har svårt att välja jo eller nej på valkompassens fråga. Sannfinländarnas Sanna Antikainen säger nej, men kommenterar:

– Jag är beredd att ompröva min åsikt om situationen så kräver.

Frågan är tillspetsad och svår att svara på för många. Men samtidigt ger den också möjlighet för kandidater att spekulera i hur ett eventuellt skräckscenario

Samlingspartiets Mika Aaltola som svarar ja, ger en första skiss på hur detta kunde se ut

– De länder som har kapacitet till detta finns bland Ukrainas västliga grannar och de europeiska traditionella stormakterna.

Nina Nummela från Rörelse Nu ställer redan nu villkor för en eventuell operation

– Man kan skicka frivilliga men inte tvinga någon.

Ser man till de mindre partierna, de som inte har ledamöter i riksdagen är skillnaden stor i svaren.

Åttio procent av Liberalernas kandidater svarar ja, medan till exempel Finlands kommunistiska partis kandidater enhälligt är emot valkompassens påstående.