Putins nya utnämningar i Rysslands militärledning – fyra förklaringar till orsakerna bakom

President Vladimir Putin ersätter landets försvarsminister med en ekonom. Beslutet pekar på stora problem inom den ryska krigsindustrin.

Vladimir Putin byter ut flera högt uppsatta personer inom landets maktelit. Namnen presenterades i samband med att presidenten la fram sin nya regering på söndagen.

Den största överraskningen är att två av hans mest trogna vapendragare, försvarsministern Sergej Sjojgu och säkerhetsrådets starke man Nikolaj Patrusjev tvingas lämna sina poster.

Fick försvarsminister Sergej Sjojgu verkligen sparken?

68-årige Sergej Sjojgu omplacerades. Han blir sekreterare i Rysslands säkerhetsråd. Posten är en av de tyngsta i den ryska makthierarkin. Beslutet bevisar att Putin fortfarande har förtroende för Sjojgu som är en av presidentens bästa vänner.

Enligt vissa experter är utnämningen en befordran. Men faktum kvarstår att Sjojgu tvingades gå efter en stor korruptionsskandal inom ministeriet. Veteranpolitikern Sjojgu har alltid varit lojal gentemot Putin.

Han är också en av huvudarkitekterna bakom Rysslands anfallskrig i Ukraina. Samtidigt har han alltid försökt hålla en försiktigt moderat linje i politiska frågor på hemmaplan.

Hur är det möjligt att en ekonom ska leda Rysslands armé?

65-årige Andrej Belousovs främsta egenskap är hans lojalitet. Annars är han mest känd som en konservativ ekonom. De senaste fyra åren har han varit Rysslands förste vice premiärminister.

Tidigare arbetade han länge som Putins specialrådgivare. Utnämningen är överraskande, men här finns en egen logik. Chefen för generalstaben har ansvaret för arméns operativa verksamhet medan ministerns uppgift är att förse armén med den utrustning som behövs. Och här har Belousov den kompetens som krävs.

Kreml motiverar valet med att försvarsministeriet ska vara ”fullkomligt öppet för innovationer och nya idéer”.

Utnämningen av Belousov avslöjar att korruptionen inom försvarsministeriet har förvärrats. Ministeriet har också fått ta del av en allt större finansiering på grund av anfallskriget. Idag har landets totala försvarsutgifter stigit till uppskattningsvis 7,5 % av dess bnp.

Utnämningen pekar också på att försvarsindustrin inte arbetar lika effektivt som den ryska propagandan hävdar. Belousov har de senaste åren varit ansvarig för att styra om den ryska exporten och bygga ett system där Ryssland kan kringgå sanktioner. Kreml hoppas nu att han ska lyckas modernisera krigsindustrin.

Vad händer med hökarnas hök Patrusjev?

72-årige Nikolaj Patrusjev ledde säkerhetsrådet sedan år 2008. Putins beslut att omplacera honom är uppseendeväckande. Patrusjev har kallats för ”Rysslands farligaste man”.

Han är också hökarnas hök i den ryska statsapparaten som länge lett landets korståg mot väst. Putin har lovat Patrusjev ”ett nytt arbete”, men oklart vilket. Ett tecken på att Patrusjev inte har accepterat det som lagts fram.

Med all sannolikhet var det Patrusjev som ”avslöjade” den korrupta vice försvarsministern Timur Ivanov. Priset för hans makthunger blev också hans fall. Samtidigt fortsätter hans son Dmitrij att stiga i hierarkin. I den tidigare regeringen var han jordbruksminister, men nu får han posten som vice premiärminister. 46-årige Dmitrij Patrusjev har ryktats vara en av Putins stora favoriter.

Att Patrusjev den äldre tvingades avgå är en god nyhet för väst. Sergej Sjojgu kommer eventuellt att föra en mindre aggressiv retorik gentemot väst.

Påverkar detta Rysslands anfallskrig i Ukraina?

68-årige Valerij Gerasimov fortsätter att leda generalstaben. Gerasimov var ansvarig för den fullskaliga invasionen i februari 2022. Trots upprepade misslyckanden och frän kritik från många håll har han hittills fått behålla sin post. Men med en ny minister sitter han löst.

Den amerikanska tankesmedjan ISW har en optimistisk syn på Belousovs möjligheter att förnya Rysslands militära potential.

”Rockaden tyder starkt på att Putin tar avgörande steg mot att mobilisera den ryska ekonomin och försvarsindustrin för ett utdraget krig i Ukraina, och möjligen för en framtida konfrontation med Nato”, skriver tankesmedjan i en rapport.