Fanni och Juni i Tenala kan leva sina liv på svenska – ibland behövs ändå finskan
Det kan vara både berikande och begränsande att leva sitt liv på svenska i Finland.
Att leva sitt liv nästan helt på svenska är fortfarande möjligt för en del finlandssvenskar.
Till dessa finlandssvenskar hör Fanni Sundell, som tillsammans med sambon Robin Sundström, barnen Juni Sundström (11) och Leo Sundström (13), två katter och många kacklande höns, bor i Sundells barndomshem i Tenala i Ekenäs.
Familjens vardag löper smidigt på svenska. Barnen går i svensk skola i Österby och Sundell kan för det mesta tala svenska i sitt jobb vid läroanstalten Axxell.
– Det är nog jätteskönt att kunna gå och handla mat på svenska, gå till biblioteket och prata svenska eller överlag att du kan börja med att tala svenska när du frågar råd om någonting på gatan.
Ibland måste man ändå kunna finska
De flesta vanliga ärenden i vardagen kan Sundell uträtta på svenska, men det finns några undantag.
– Jag klarar mig egentligen helt och hållet på svenska i vardagen förutom i min roll som lagledare för min pojkes ishockeylag, Ice Team Raseborg. Laget är tvåspråkigt så det har varit ett riktigt bra språkbad för mig.
Jag tycker att det är en rikedom
Fanni Sundell om att vara finlandssvensk
Den svenskspråkiga bubbla som Sundell lever i spricker också vid vissa andra tillfällen.
– Till exempel när det handlar om kontakt med myndigheter eller när du ska ringa 112, eller när du ska förklara var du har ont när du kommer till ett sjukhus.
Farmor pratar finska
Fanni Sundells dotter Juni Sundström pratar eller hör inte heller särskilt mycket finska i sin vardag, men hennes farmor är tvåspråkig.
– Hon brukar prata finska med mig ibland, säger Sundström.
Sundström tycker att det är viktigt att lära sig finska med tanke på framtida jobb men föredrar ändå att prata svenska.
– Jag skulle kunna prata lite mer finska men jag känner mig bekvämare när jag talar svenska.
Skämdes över att tala finska i Österby
Även om Juni Sundström har en tvåspråkig farmor så betyder det inte att hennes pappa Robin Sundström är tvåspråkig.
Fanni Sundell berättar att Robin Sundströms mamma inte pratade så mycket finska med sina barn då de växte upp eftersom det inte på den tiden var många som talade finska i trakten.
– Han växte upp i Österby och det var nästan lite så att man stämplades som annorlunda när man pratade finska, min sambos storebror upplevde det som väldigt pinsamt och jobbigt när hans mamma pratade finska med honom.
Sundell ville att hennes barn skulle få chansen att lära sig finska på ett naturligt sätt så hon bad sin svärmor att börja tala finska med hennes barn så fort de föddes.
– Hon tog det till sitt hjärta och började prata finska med sina barnbarn redan på bb där hon träffade dem första gången.
Rädd för att barnen ska begränsas
Sundell är orolig för att hennes barn ska begränsas om de inte har en god finska när de blir vuxna och hon vill inte att de ska behöva kämpa lika mycket med finskan som hon själv gjort.
Det är svårt att visa helt konkret att de behöver finska
Fanni Sundell om sina barns kunskaper i finska
– Det känns nog jätteviktigt för det handlar om allting från arbetsliv till sociala kontakter.
Sundell tycker att det är svårt att motivera sina barn att lära sig finska.
– Det är svårt att visa helt konkret att de behöver finska för de behöver det inte just nu. De kommer att behöva det senare i livet.
Om barnen måste ringa 112
En annan farhåga som Fanni Sundell har gällande barnens kunskaper i finska är om de är tvungna att ringa nödnumret 112, och endast får svar på finska.
– Ska de sedan kunna uttrycka sig på finska för att få räddningspersonalen att förstå att det är en krissituation?
Sundell oroade sig främst för det här då hon var hemma med barnen när de var yngre, ifall hon själv skulle falla och bli medvetslös.
– Jag tänkte hemskt mycket på det när barnen var små och jag var ensam hemma med dem medan min sambo jobbade.
Fanni klarar sig för det mesta på svenska i vardagen
Sonens hobby hjälper
I dag är Fanni Sundell inte lika orolig över att barnen inte ska klara av att uttrycka sig på finska vid en krissituation.
Särskilt sonens kunskaper i finska förbättras hela tiden tack vare hans hobby.
– I det här ishockeylaget går allt på två språk så han hör finska och har kompisar som bara kan finska och då tvingas man ju lära sig.
Finska vänner
Juni Sundström har inte samma möjlighet som sin bror att praktisera finska i sin vardag, men i hennes liv finns det ändå vissa inslag av finska.
– Jag har några vänner som bara kan finska så då måste jag försöka förklara på finska, berättar Sundström.
Hon tycker att det är roligt men också ganska svårt att prata finska så hon skulle gärna lära sig mera.
– Då skulle jag kunna förstå lite mera när de säger vissa saker i olika program och sådant.
Sundström tror också att det är viktigt att hon kan finska i framtiden när det blir dags för henne att skaffa ett jobb.
Att föda på finska
Vid vissa tillfällen som vuxen har Fanni Sundell själv känt sig mycket begränsad på grund av bristfälliga kunskaper i finska.
Särskilt minns hon de utsatta situationer hon befunnit sig i då hon fött sina barn.
Det svenska språket förenar
Fanni Sundell om att få tala svenska
Båda förlossningarna gick helt och hållet på finska, den första på förlossningsavdelningen i Lojo och den andra på den numera stängda förlossningsavdelningen i Salo.
– Att som förstföderska få svar att den svenska barnmorskan tyvärr är upptagen så gör att man känner att man nog inte har ett fullgott liv, i en situation där du verkligen behöver ditt eget modersmål.
Lyckligtvis hade Sundell med sin sambo båda gångerna och han har goda finska kunskaper i finska vilket hjälpte.
Tycker om att prata finska
Sundell berättar att hon alltid varit tvungen att kämpa med finskan, mycket eftersom den inte förekommit naturligt i hennes omgivning.
– I vår familj har den aldrig funnits, den har inte existerat som ett språk som vi har uttryckt oss med.
I dag kämpar Sundell inte längre så hårt, finskan flyter på ganska bra och hon gläds över chansen att få öva den i vardagen, till exempel som lagledare för sonens ishockeylag.
– Jag tycker väldigt bra om det för det är ju enda sättet som den kan förbättras.
Ibland har Sundell också möjlighet att använda finska i sitt jobb som projektansvarig för ett treårigt projekt om socialt hållbar yrkesutbildning vid Axxell.
En rikedom att få tala sitt eget språk
Även om Sundell önskar att hennes barn lär sig flytande finska och ibland oroar sig över att de ska begränsas om de inte gör det så är hon tacksam över att de får växa upp i en svenskspråkig miljö i Tenala.
– Jag tycker att det är en rikedom, att vara finlandssvensk är ju också en identitet.
Att dessutom växa upp på en liten ort bidrar till en större samhörighet, upplever Sundell.
– Det svenska språket förenar och du kan gå på gatan här och prata med alla och göra dig förstådd. Det finns en inbyggd trygghet i att alla runt omkring dig pratar samma språk som du själv.
Hur klarar du dig på svenska i din vardag?