Undantagstillstånd utlystes på Nya Kaledonien – våldsamma kravaller i protest mot att fransmän ska få rösta i lokalval
På den franska ögruppen Nya Kaledonien har flera människor dödats och hundratals skadats i våldsamma kravaller. Frankrike utlyste på onsdagen undantagstillstånd i det utomeuropeiska territoriet.
Kravallerna började efter att nationalförsamlingen i det franska parlamentet i måndags godkände en lag som ger fransmän som har bott på Nya Kaledonien i tio år rätt att rösta i lokalval.
Det här skulle öka antalet röstberättigade i val och den kanakiska ursprungsbefolkningen är rädd för att deras röster inte längre kommer att ha lika stor betydelse efter det här.
Lagförslaget måste ändå ännu godkännas också av senaten.
Butiker har plundrats och skolor bränts
Sedan måndagen har butiker plundrats och offentliga byggnader, bland dem skolor, bränts under våldsamheterna.
Myndigheterna har svarat med att kalla in tungt beväpnade säkerhetsstyrkor, införa utegångsförbud, förbjuda allmänna sammankomster och stänga den internationella flygplatsen La Tontouta.
Samtidigt försökte fångar i fängelset i huvudstaden Nouméa göra uppror och rymma. Men säkerhetsstyrkor lyckades återta kontrollen över fängelset.
Sammanlagt har över 130 personer gripits under kravallerna. President Emmanuel Macron har hållit krismöte med Nya Kaledoniens nyckelministrar.
Decennier av spänningar mellan ursprungsbefolkningen och ättlingar till kolonisatörer
Nya Kaledonien, som ligger mellan Australien och Fiji, har kring 300 000 invånare. Ursprungsbefolkningen kanakerna utgör cirka 40 procent av invånarna.
Ögruppen har varit franskt territorium sedan år 1853 och användes länge som en fängelsekoloni.
År 1998 gick Frankrike med på att ge territoriet mer politiskt självstyre och att begränsa rösträtten i provins- och parlamentsval till endast de som var bosatta där då.
Sedan dess har över 40 000 franska medborgare flyttat till Nya Kaledonien.
Det har i decennier funnits spänningar mellan ursprungsbefolkningen, som vill ha självständighet från Frankrike, och ättlingar till kolonisatörer som vill förbli en del av Frankrike.
Sedan 90-talet har tre folkomröstningar om självständighet hållits på Nya Kaledonien och i alla har det blivit ett nej.