Nu kan du i Österbotten vandra längs en europeisk kulturrutt: ”Vi har alla lagt själ och hjärta i det här”

Intensivt arbete gav resultat och nu har pilgrimsleden St Olav Ostrobothnia beviljats status som europeisk kulturrutt. Samtidigt har arbetet egentligen bara börjat, berättar Carola Wiik som är en av eldsjälarna bakom projektet.

– Det känns stort och bra! Men samtidigt har jag kanske ännu inte riktigt fattat att fyra års jobb är i mål. Vi har alla lagt själ och hjärta i det här, säger Carola Wiik.

Wiik har fungerat som ledare för projektet S:t Olav Ostrobothnia, något som idag är så omfattande att det egentligen inte kan kallas projekt längre.

Mitt under coronaåret 2020 satte sig referensgruppen bakom projektet ner och fattade ett beslut om att jobba för att försöka få en europeisk kulturrutt till Österbotten.

Beslutet har fört med sig tusentals timmar av engagerat arbete, som i korthet handlar om att förvalta ett kulturarv som går så långt tillbaka som till vikingatiden.

Vandra i spåren av medeltida helgonkult

Den norske vikingen Olav Haraldsson, född år 955, deltog som barn och ung i vikingaräder där han mötte kristendomen och lät sig döpas. Olav blev senare kung av Norge, men tvingades gå i landsflykt och stupade slutligen i det berömda slaget vid Stiklestad år 1030. Olavs kropp flyttades till Nidaros, som Trondheim hette på den tiden, och där blev han begraven på flodbanken.

Men samtidigt som vikingakungen Olav dog på slagfältet föddes en legend. Rykten kom snabbt i svang. En solförmörkelse hade inträffat under slaget vid Stiklestad. Märkliga tecken sågs senare vid Olavs grav och det inträffade vad som ansågs vara mirakel i närheten av graven. Endast ett år efter Olavs död helgonförklarades han.

Och så kom det sig att folk började vallfärda till hans grav, berättar Carola Wiik.

– Till exempel om man själv eller någon närstående var sjuk så kunde man gå och be om hjälp utav helgonet. Man kunde också få det som straff att man skulle vallfärda till ett helgon för att be om förlåtelse och på så vis sona sin gärning.

I dag kan den nutida människan alltså pilgrimsvandra genom Österbotten i spåren av just denna medeltida helgonkult. Österbotten är nämligen en del av denna märkunderliga historia. Det har man kunnat bevisa, berättar Wiik.

– Denna helgondyrkan har varit kraftig också här i Österbotten. Det finns till exempel altarskåp med målningar av Olav på i österbottniska kyrkor, det finns liturgier, det finns små trästatyetter som föreställer Olav.

På 1100- och 1200-talet var helgonkulten så stark och utbredd att små helgonstatyetter rentav togs med under arbetet ute på höängarna, berättar Wiik.

I Österbotten hölls även Olofsmässan, en högtid tillägnad helgonet som firades på kung Olavs dödsdag den 29 juli. Marknader hölls också i helgonets namn.

Professorn i historia Nils-Erik Villstrand vid Åbo Akademi har utarbetat en rapport som legat som grund för att ansöka om att ansluta Sankt Olavsleden i Österbotten till familjen av europeiska kulturrutter. Även teologie professor Jyrki Knuutila vid Helsingfors har gett ett utlåtande, berättar Carola Wiik.

– I det här skedet kan vi konstatera att vi lyckades, i och med att vi förra veckan blev certifierade som Sankt Olavs-led och den här veckan som europeisk kulturrutt, säger Wiik.

Vill visa upp det vackra i Österbotten

Utöver arbetet med att slå fast den historiska bevisföringen har Wiik och hennes projektkolleger också jobbat på ett flertal andra fronter.

Att anlägga en vandringsled genom Österbotten kräver kontakt med kommuner, väglag och myndigheter. Dessutom har man kommunicerat med en lång rad kontakter i Norge och Sverige. Och så har man studerat kartor och funderat på hur leden skulle kunna dras genom landskapet.

– Vi ville visa det vackra Österbotten, vi ville ta med sjöar och åar och hav. Och plattlandet, som är något helt annat än det man ser längs lederna i Sverige och Norge. Plus att vi vill att leden ska gå via byar och städer och nå människorna i Österbotten, säger Wiik.

Längs leden, som nu finns inlagd i en digital kartapplikation, finns även kultur- och naturminnen samt fornlämningar.

År 2021-2022 märktes rutten ut och det blev många testvandringar. Den slutliga österbottniska rutten blev 500 km lång, eller 21 dagsetapper. Leden passerar totalt 13 kommuner från Karleby i norr till Kristinestad i söder.

– Nu ska rutten få permanent märkning, med stolpar ute i terrängen. På stolparna finns en platta med Sankt Olav-pilgrimskorset, en symbol för leden som vi nu har tillstånd att använda. Samtidigt har vi fått rätt att använda logon för europeisk kulturrutt.

Höjer Österbottens attraktionskraft

Här kunde man kanske tro att det digra arbetet är över och att det är dags för Carola Wiik och de andra eldsjälarna bakom projektet att ta sig en välförtjänt vila.

Men nej, egentligen har arbetet bara startat, säger Wiik med ett skratt.

– Vart tredje år ska certifikatet förnyas. Så det här är ett utvecklingsarbete som inte tar slut. Nu är det viktigt att vi får ett innehåll längs vår led.

Det handlar om allt från att det längs leden ska finnas mat- och rastplatser samt platser att övernatta på, men även upplevelser.

– Det kunde också ordnas festspel, teater, musik och konstutställningar runt detta tema. Det här kan vara en väldigt fin möjlighet för Österbotten.

Nu ska den österbottniska leden marknadsföras för att ges synlighet. Någon portal till massturism tror Wiik inte att detta öppnar, men visst hoppas man få hit fler europeiska vandrare.

– Pilgrimsvandrare som finns runtom i Europa söker nya mål hela tiden. Men nog tror vi att det också kommer in turister som är mer intresserade av annat än att vandra. Så nu gäller det helt enkelt att jobba för synligheten och på vårt varumärke.

Wiik hoppas också att österbottningarna själva vill pröva på att vandra längs leden.

– Man måste inte ultravandra hela sträckan på 500 kilometer och fortsätta genom Sverige och Norge. Man kanske bara vill ut i naturen och få en lugn stund en dag eller ta med familjen på en liten tur.

Vandrare är olika poängterar Wiik. För en del är naturupplevelsen grejen, andra hittar något andligt i det hela, medan en tredje kanske är en turist ute efter en kulturupplevelse.

47 kulturrutter som binder samman Europas länder och folk

Wiik betonar att Österbotten nu finns med i ett sammanhang där vi inte funnits förut.

De europeiska kulturrutterna, som certifieras av Europarådet, är i dagsläget 47 till antalet. Den mest berömda av dem är pilgrimsleden till Santiago de Compostela i Spanien.

Tanken bakom rutterna är stor och fin och Carola Wiik är förtjust i den.

– De här rutterna ska främja demokrati, mänskliga rättigheter, kulturell mångfald och dialog mellan människor. Det gör de genom att sammanföra befolkningen kring ett gemensamt tema som konst eller historia eller musik. Det här är intressant om vi tänker på vilken tid vi lever i idag, säger Wiik.

Framöver hoppas Wiik att man anlägger pilgrimscentra längs leden i Österbotten - de ska finnas i Karleby, Vasa och Kristinestad - och så hoppas hon att Österbotten vill vara med och fira stort år 2030. Då har det gått tusen år sedan Olavs död.

– Redan nu sitter vi och planerar för detta i de nätverk vi nu är en del av. Vilken typ av event vill vi ha här hos oss då? Det här är en fantastisk möjlighet tycker vi, säger Wiik.