Svenskfinland blir allt mer tvåspråkigt – statsvetare: ”Allt svårare att klara sig enbart på svenska”

Tvåspråkigheten fortsätter att öka bland finlandssvenskar. Trenden har både fördelar och nackdelar med tanke på det svenska språkets ställning i landet, säger Marina Lindell, statsvetare vid Åbo Akademi.

Svenskans ställning i Finland är jämt under diskussion. Språkfrågan är också definierande för hela den finlandssvenska identiteten och minoritetens ställning i landet.

Lindell har som jobb att hålla koll på läget med svenskan i Finland. Hon ansvarar för Språkbarometern – en undersökning om det svenska språket som görs i alla landets tvåspråkiga kommuner med fyra års mellanrum, på uppdrag av Justitieministeriet. Den senaste Språkbarometern utkom 2020.

Men hur mår egentligen svenskan i Finland i dagsläget? Det beror på synvinkel, säger Lindell. Frågan har inte ett entydigt svar.

– Rent formellt har svenskan fortsättningsvis en relativt stark ställning i Finland. Utmaningar uppstår beroende på situation, sammanhang och region, det blir allt svårare att få service på svenska inom vissa områden, förklarar Lindell.

Nätverken viktiga

Bristen på svenskspråkig service har en mängd olika förklaringar. Delvis är det svårt att hitta svenskspråkig personal, delvis erövrar engelskan mera mark.

Svenskfinland blir också hela tiden mer och mer tvåspråkigt. Allt fler finlandssvenskar känner sig bekväma med att sköta sina ärenden på finska och det sänker efterfrågan på svenskspråkiga tjänster. Även den generella inställningen mot det svenska språket, det så kallade språkklimatet, spelar in i ekvationen.

– Svenskspråkiga nätverk har en viktig roll i att säkerställa att svenskan fortsättningsvis har en stark roll i samhället. Nätverken upprätthålls genom att värna om svenskspråkiga institutioner såsom skolor och universitet, säger Lindell.

Risken är att sådana nätverk tynar bort som en följd av ökad tvåspråkighet.

Hur märks den ökade tvåspråkigheten?

– Det märks på det viset att svenskan hörs mindre i det offentliga rummet, eftersom tvåspråkiga lever i två nätverk och på två språk och kan välja att prata finska i offentliga sammanhang, säger Lindell.

Men tvåspråkighet kommer också med sina goda sidor.

– Tvåspråkiga personer är fantastiska ambassadörer för det svenska språket och kan på så sätt bidra till att skapa en positiv bild av det svenska i Finland.

Centralisering av tjänster leder till ökad kontakt med finskan

Enligt Lindell är det allt färre som lever sitt liv helt på svenska i Finland idag.

– Det är nog unikt och det blir allt svårare att klara sig enbart på svenska. Även om man skulle vara född och uppvuxen på en svenskspråkig ort kommer man att komma i kontakt med finskan eftersom många tjänster till exempel centraliseras från småorter.

Som undantag nämner Lindell Syd-Österbotten.

– Är det någonstans man kan göra det så är det där.

Språket är tätt kopplat ihop med den finlandssvenska identiteten, hur påverkar den ökade tvåspråkigheten detta?

– Identitet och vilka saker man fäster uppmärksamhet vid är väldigt individuellt. Vissa uppfattar sig som tvåspråkiga och finlanssvenskar, andra bara som tvåspråkiga. Tvåspråkiga rör sig mellan två olika språkkulturer och identifierar sig kanske inte lika starkt med det svenska för att de känner sig höra till båda kulturerna, säger Lindell.

Frågor om identitet gör Lindell fundersam. Hon understryker att finlandssvenskhet inte kan sägas vara en sak utan en kombination av många olika saker. Kombinationen ser olik ut för varje finlandssvensk.

Men en kollektiv känsla av tillhörighet och finlandssvenskhet är inte att ta för givet.

Vilka saker måste särskilt värnas om för att säkerställa finlandssvenskheten?

– Svenskspråkig utbildning på alla nivåer i samhället är ytterst viktigt, utan svenskspråkig utbildning blir svenskan i Finland fattig. Även kultur och traditioner på svenska är något som bär det svenska i Finland, säger Lindell.

Skolan har en viktig roll i att skapa en svenskspråkig identitet

Lindell betonar att det språk som barn pratar i skolan är tongivande i formandet av identiteten.

– Går man i skola på svenska får man en stark svenskspråkig identitet och lär sig samtidigt svenskspråkig kultur och traditioner, fastställer hon.

Hemmet kan också bidra med andra sammanhang och flera nätverk för att ytterligare stödja barnets språkutveckling.

– Det finns också exempel på barn med helt finskspråkiga föräldrar som går i svenskspråkig skola och blir väldigt svenskspråkiga och föräldrarna lär sig också samtidigt. Det finns inget rätt eller fel men ju fler språkliga nätverk barn har desto bättre, säger Lindell.

Språkbarometern 2024 kommer att publiceras senare i år. Till undersökningen har det samlats data på kommunnivå om bland annat service i tvåspråkiga kommuner, språkklimat, språkanvändning och huruvida det begärs service på olika språk.