Vindkraften är populär – tills den finns utanför köksfönstret

Den goda nyheten för vindkraften är att finländare har en positiv bild av utvecklingen. Den dåliga nyheten är att ju fler vindkraftverk det byggs desto mindre gillas de på lokal nivå.

Den här potentiella risken finns i Vörå som i snabb takt håller på att bli en ”vindkraftskommun”.

Idag finns det 14 vindkraftverk i drift i kommunen. Om några år kan de vara 116 om alla projekt som finns till pappers blir av.

– Några brukar falla bort under processen, men sannolikt blir det kring 100, tror Mats Dahlin, som är planläggningsingenjör i Vörå kommun.

Inställningen i kommunen är klart positiv till vindkraft. Det kan man förstå med tanke på att fastighetsskatten kan bli betydande.

Det rör sig om cirka 25 000 euro per vindkraftverk och år. Om man multiplicerar den summan med 100 ger det 2-3 miljoner euro i kommunala intäkter om några år.

– Den ekonomiska betydelsen kan inte förnekas, konstaterar Mats Dahlin lakoniskt.

Acceptansen är ännu rätt hög

Den goda nyheten för dem som vill ha mera vindkraft är att finländarna har en rätt positiv bild av utvecklingen. Det berättar Jakob Donner-Amnell, projektforskare på Östra Finlands universitet i Joensuu.

Tillsammans med kollegorna Lasse Peltonen och Saara Nokelainen har han nyligen publicerat en diger rapport om finländarnas acceptans för vindkraft. Forskarna menar att de nu har en bra bild av de framtida utmaningarna.

– Vi drar slutsatsen att acceptansen sannolikt kommer att minska i framtiden. En vindkraftspark i grannskapet kan kännas okej, men när det blir två och tre i samma område kan effekterna bli så stora att det uppfattas som en olägenhet, sammanfattar Donner-Amnell.

Risk för splittring mellan markägare och andra invånare

Det finns en inbyggd konflikt mellan markägarna och den övriga befolkningen. Markägarna kan räkna med ett saftigt arrende om de hyr ut mark till vindkraftsbolagen. Samtidigt kan andra invånare i närheten drabbas av etableringens nackdelar utan att få någon ekonomisk ersättning.

– I värsta fall kan projekten skapa klyftor i kommunen och mellan invånarna, säger Jakob Donner-Amnell. Det kan dela markägare och bybor i olika läger, vilket inte är en bra sak.

Allt fler frågor kring vindkraftsprojekten

Vörås planläggningsingenjör Mats Dahlin tror att det finns fog för forskarnas slutsatser om att acceptansen i framtiden kommer att sättas på prov.

– Jag tror att det som de kommit fram till stämmer; mina egna upplevelser överensstämmer med vad rapporten konstaterar. Vindkraften delar åsikterna.

För att belysa läget i hemkommunen åker vi med Mats Dahlin till norra delen av kommunen ganska nära gränsen till Nykarleby. Från den punkt där vi står syns några enstaka vindmöllor.

– Potentiellt kan det från den här punkten i framtiden synas 69 vindkraftverk, säger Dahlin och tittar ut över den idag mer eller mindre öppna horisonten.

När vindkraftverken kommer närmare folks köksfönster och själva anläggningarna blir allt högre så blir deras närvaro mera påtaglig, vilket i sin tur kan så tvivel bland befolkningen trots intäkterna.

– Jag skulle vilja påstå att det märks på antalet samtal jag får och tonen i dem, säger Mats Dahlin. Frågorna kring projekten har ökat.

För att ytterligare visa vad som händer när byggarbetena kommit igång på allvar visar han upp en splitterny ledningsgata. Det är en 110 kilovolts kraftledning som kommer från grannkommunen Nykarleby och går till stamnätet i Oravais i Vörå genom skogen.

– Den här typens tydliga ingrepp i naturen kommer också att påverka opinionerna, tror Mats Dahlin.

Vissa kommuner börjar tveka om vindkraften

Just ledningsgatorna som dras från vindkraftsparkerna till elnätet är en faktor som också forskargruppen i Joensuu lyfter fram.

– Det är en av utmaningarna eftersom det kan röra sig om långa dragningar som märks i naturen, framhåller projektforskare Jakob Donner-Amnell.

Om man till det lägger att marken kan inlösas mot en låg ersättning har den här aspekten en betydelse för den allmänna acceptansen.

– Det finns vissa tecken som tyder på att kommuner som har gett tillstånd till mycket vindkraft nu börjar tänka om.

Donner-Amnell understryker vikten av en fungerande dialog för att den idag relativt höga acceptansen för vindkraft bibehålls.

– Vi har idag en bra kombination av kommunal makt via det så kallade planeringsmonopolet och skatteintäkter för kommunerna via fastighetsskatten.

I Sverige och Norge fungerar helheten inte lika bra, vilket kan förklara skillnaden i acceptans.

I Norge stannade utvecklingen helt upp för några år sedan. Det berodde på att staten självsvåldigt bestämde på vilka orter det skulle byggas vindkraft.

Brådskan leder till sämre dialog

– Risken hos oss är att det uppstår brister i dialogen för att det är så bråttom nu, säger Donner-Amnell. Brådskan kan leda till sämre miljökonsekvensbedömningar och sämre samarbete med de olika aktörerna.

Och han drar därför följande slutsats:

– En del bolag borde skärpa sig, för vissa av dem gör inte så bra som de kan för att nå lokalt samförstånd.

Mats Dahlin i Vörå är inne på samma spår.

– Det är viktigt att folk har förtroende för processen och att konsulterna tar fram trovärdigt material.

Rent konkret talar han om bättre fotomontage av projekten än hittills och att det läggs större tyngdpunkt på helheten, så att folk bättre förstår de sammantagna konsekvenserna av många vindkraftsparker på ett begränsat område.

– Sedan är det också viktigt att all information ges på bägge språken, i Vörås fall att den finns tillgängligt på svenska, slår planeringsingenjör Mats Dahlin fast.