Silja och Saga Andersson gör finländsk friidrottshistoria i Rom: ”Vi har vår pappa att tacka”
Senast det hände var 1924. På damsidan har det aldrig hänt tidigare. I Roms stavkval blir systrarna Saga och Silja Andersson historiska – och de vet precis hur de ska känna sig under tävlingen.
Saga har svaret klart:
– Var det för hundra år sen?
Frågan lydde: När har två finländska syskon senast tävlat i samma gren i samma friidrottsmästerskap? Och storasyster Anderssons svar är korrekt.
Enligt Etusuora har det hänt tre gånger, senast i OS i Paris 1924 genom mångkamparbröderna Paavo och Iivari Yrjölä.
På damsidan är systrarna Andersson först i Finland.
– Det låter ju jättekul!, säger Silja.
Vad ligger då bakom denna historiska systerdubbel? Syskonen lyfter först fram tränarpappan Björn Anderssons betydelse. Orden bubblar ur Esbo IF-duon:
Saga: Vi har samma coach! En jättebra coach!
Silja: Man måste nog säga att vi har vår pappa att tacka jättemycket.
Saga: Och varandra också!
Silja: Och varandra. Någonting måste vi göra rätt.
När började ni för första gången tänka att det kan bli verklighet att ni hoppar tillsammans i ett mästerskap?
– Jag minns inget specifikt ögonblick, men vi har trott att det är möjligt ända från ung ålder. Vi har inte tänkt om vi blir bra, utan när vi blir bra, säger Silja.
”Det viktigaste är att njuta”
Syskonen är naturligt nog rumskompisar i Rom, precis som de var hemma fram till att Saga flyttade in i en egen lägenhet sommaren 2022.
Vid samma tidpunkt medverkade systrarna i Sportliv, där Saga bland annat betonade vikten av att njuta. Samma upprepar hon nu i sitt råd till Silja.
– Det viktigaste är att ha roligt. När jag åkte till mitt första mästerskap (VM i Eugene 2022) tänkte jag att jag far dit och gör det jag älskar, och helt enkelt njuter. Det hjälper mig att hålla mig lugnare fast jag är jättenervös, säger Saga.
Vad tror du Silja, klarar du av att njuta i din stortävlingsdebut?
– Jag hoppas det. För det är när man på riktigt njuter som man också får ut mest på tävlingen. Det blir aldrig bra om man försöker forcera fram något.
Saga jagar första finalplatsen
Saga Andersson, 24, är framme i sin fjärde stortävling på raken. I de tre tidigare har hon slagits ut i kvalet, i EM i München var hon första dam utanför final.
Hon inledde säsongen med två tävlingar över 440, men smärta i knävecket har hämmat framfarten på sistone.
– Jag tycker jag ändå är i jättebra skick fysiskt, och speciellt psykiskt. Jag vet att det gör ont, men mentalt är jag starkare än nånsin och det gör att jag trots det kan prestera bra på tävling.
Kvalgränsen är 455 men Andersson tror att 450, åtminstone med rent spel, räcker för avancemang. 450 är exakt samma som hennes personliga rekord från förra sommaren – vilket det finns alla möjligheter att överskrida.
– Jo, verkligen! Jag hoppar för tillfället med styvare stav än tidigare och den borde kunna slänga mig mycket, mycket högre än 442 (årsbästat).
Förra årets U23-EM-sexa Silja Andersson gör debut i seniormästerskap och en finalplats skulle vara en skräll. 20-åringen har i sommar hoppat 423, åtta centimeter lägre än personbästat från februari, och gjorde i den senaste tävlingen goda försök på nya rekordhöjder.
– Det tyder på att tekniken är på väg i rätt riktning, men det finns en del jobb kvar att göra. Om jag får allt att funka är resultat över 440 möjliga, säger Silja som tampats med baklårsproblem.
Finlands två största hopp i stavtävlingen är den regerande mästaren Wilma Murto, samt Elina Lampela, som förra veckan hoppade in som Finlands alla tiders tvåa med 463. Kvalet går av stapeln på lördag klockan 11.40.