Svoboda | Graniru | BBC Russia | Golosameriki | Facebook
Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Fred och hopp i fokus på årets Helsingfors Pride: ”Minoriteter ofta i svåra sitsar under konflikter”

Annu Kemppainen, verksamhetsledare för Helsingfors Pride, står framför en färggrann vägg.
Bildtext Det krävs mod att tala om fred i dessa tider, säger Annu Kemppainen, verksamhetsledare för Helsingfors Pride.
Bild: Jirina Alanko

Krigen i Gaza och Ukraina och den hårda samhällsdebatten som domineras av krig gör att det känns angeläget att lyfta upp fred enligt verksamhetsledaren Annu Kemppainen.

– När vi skulle bestämma tema för årets Pride var det väldigt många som föreslog fred. Det är ganska naturligt att många önskar och kräver det i en tid då det är många konflikter i världen, säger Annu Kemppainen, verksamhetsledare för Helsingfors Pride.

Överlag anser Kemppainen att den finländska samhällsdebatten präglas för mycket av krig och att det talas för lite om fred.

– Det känns som att det kräver ett speciellt mod att tala och kräva fred i dessa tider. Till exempel fick fred rätt lite utrymme i vårens presidentval.

Samtidigt har regeringen meddelat att man stryper stödet till fredsorganisationer från och med nästa år.

– Det känns riktigt galet, för vi borde gå åt ett helt annat håll. Med andra ord borde vi tänka om när det gäller vilken utrikespolitik vi vill ha och hur vi ska kräva fred på flera olika plan, säger Kemppainen.

Regnbågspersoner utsatta i konflikter

Det är viktigt att tala om och kräva fred eftersom regnbågspersoner tillhör de människogrupper som ofta är som mest utsatta i konflikter betonar Kemppainen.

– I konflikter försvagas både människans och hela samhällets förmåga att se mångfald. Det beror på att samhället blir mer maskulint och attityderna hårdnar. Det uppstår motsättningar mellan grupper, och ofta blir minoriteter osynliga, säger Kemppainen.

Hen får medhåll av Lina Bonde, ordförande för Regnbågsallians.

– Om du redan tillhör en minoritetsgrupp som antingen diskrimineras, glöms bort eller förbises i det land eller den kontext du bor i så hamnar du ofta i en svårare sits under en konfliktsituation, säger Bonde.

Lina Bonde ordförande för Regnbågsallians syns i bild, i bakgrunden syns gröna träd.
Bildtext Lina Bonde, ordförande för Regnbågsallians.
Bild: Jenna Emtö

Används i krigsretorik

Utöver att regnbågspersoner osynliggörs i konflikter används de ofta också som slagträn i krigsretorik.

– Från ryskt håll motiverades anfallskriget med att Ukraina hade för västerländska värderingar eftersom man öppet stödde regnbågspersoner. Det var verkligt skrämmande och skadligt eftersom vi vet att även i Ukraina är ställningen för köns- och sexuella minoriteter dålig. Men här vreds det om och det blev som att man skyllde konflikten på regnbågspersoner, säger Kemppainen.

Israel har också anklagats för att syssla med så kallad pinkwashing där landet marknadsför sig som tolerant och liberalt för att rättfärdiga sitt agerande i Gaza och Palestina.

– Israel vill sälja in en image av sig själva som det hbtqia+- vänliga landet medan man försöker framställa Palestina som konservativt och homofobt för att få sympatier från västvärlden och queerrörelsen, säger Bonde.

– Även om det är svårt att leva som öppet homosexuell i Gaza – något jag egentligen inte kan uttala mig om – så är det ingenting som hindrar mig från att stöda Palestina, eftersom om vi tittar på hur den palestinska befolkningen behandlas nu är det jättetydligt åtminstone för mig vilken sida i det här kriget jag tycker det känns moraliskt rätt att stå på.

En folkmassa och knippen med ballonger under Helsingfors Pride på Senatstorget.
Bildtext Enligt Annu Kemppainen är Helsingfors Pride stort även i ett internationellt perspektiv. – Det är också ganska mycket större jämfört med andra nordiska länder. Det är vi verkligen riktigt stolta över, säger Annu Kemppainen.
Bild: Benjamin Suomela / Yle

Kamp och fest

Prideparaden som för många är höjdpunkten på veckan är på lördag och går som vanligt från Senatstorget. I fjol deltog över 100 000 människor i paraden trots ösregn.

– Vi väntar oss åtminstone lika många i år, säger Kemppainen.

Enligt Bonde förenas både kamp och fest i paraden.

– Paraden är ju en typ av demonstration så egentligen passar ordet marsch ganska bra. För vi ska ju båda fira att vi queera personer finns och får finnas i större utsträckning än hur det varit tidigare. Men samtidigt är det jätteviktigt att komma ihåg att i många länder i världen är hbtqia+-rättigheter inte alls självklara så det inte bara är en fest även om det också är det.

Helsingfors Pride pågår mellan 24–30 juni och det ordnas över 250 olika evenemang runtom i huvudstadsregionen. På svenska ordnas program på bland annat Luckan men också i Helsingfors Prides lokaler. Paraden går av stapeln lördag den 29 juni klockan 12 och går från Senatstorget till Brunnsparken.