Finlands utsläpp minskar – men utsläppen från markanvändningen fortfarande problematiska när klimatmålen ska nås

I fjol minskade Finlands utsläpp av växthusgaser med elva procent jämfört med året innan. Men utmaningar finns inom markanvändningssektorn där jord- och skogsbruk ingår.

– Den stora bilden är ju ändå lite hoppfull då vi har haft en klar nedgång i utsläppen om man ser på lite längre sikt, säger miljöråd Magnus Cederlöf, som varit med om att sammanställa klimatårsberättelsen som precis godkänts av statsrådet.

– Vi har ofta år 2005 som referens i våra översikter, men också jämfört med föregående år har vi haft en klar nedgång av de fossila utsläppen.

År 2023 minskade de totala utsläppen jämfört med året innan. Det är främst inom utsläppshandelssektorn, där energiproduktionen ingår, som minskningen skett.

I utsläppshandelssektorn har nedgången varit nästan 20 procent under ett år, en väldigt stor förändring betonar Cederlöf.

– Energiproduktionen genomgår också en förändring nu tack vare att vi ökat produktionen av förnybar energi och att kärnkraften växt i Finland.

Det här syns i utsläppen eftersom användningen av stenkol och torv minskar med god fart.

Även utsläppen inom trafiken, uppvärmningen och avfallshanteringen har minskat.

– Det är flera sektorer som nu har lyckats med att få till stånd utsläppsminskningar.

Miljö- och klimatminister Kai Mykkänen (Saml) har meddelat att regeringen ska fortsätta ge skattelättnader för eldrivna arbetsförmånsbilar.

”Bilismen blir inte renare i en handvändning, men den blir renare ändå. Vi har beslutat att fortsätta med skattemoroten för eldrivna arbetsförmånsbilar, något som branschen har ansett vara den viktigaste drivkraften i elbilsboomen under de senaste åren”, skriver Mykkänen i ett pressmeddelande.

Hur stor roll spelar övergången till elbilar för en minskning av utsläppen inom trafiken?

– Det har nog en stor betydelse och det sker ju en övergång till el nu inom hela transportsektorn, precis som på andra områden, vilket leder till utsläppsminskningar. Statens skattemorötter har haft ganska god effekt, säger miljöråd Cederlöf.

Enligt honom ser det ut som att Finland kommer kunna klara av en halvering av trafiksektorns utsläpp jämfört med 2005 fram till år 2030, om man fortsätter i samma takt som nu.

– Det ser ut att lyckas, men det betyder också att det inte får komma något bakslag. Och det behövs åtgärder också i framtiden som stöder den här utvecklingen.

– Övergången till elbilar är en viktig faktor här, men det handlar också om att vi använder mera biobränslen i de gamla bilarna som fungerar med förbränningsmotor, säger Cederlöf.

Markanvändsningssektorn ett bekymmer

En relativt ny utveckling är att markanvändningssektorn, där till exempel skogs- och jordbruk ingår, under de senaste åren gått från att ha varit en kolsänka till att bli en utsläppskälla.

– Det som fortfarande är bekymmersamt för oss är att markanvändningssektorn, som ju traditionellt har varit en sänka och inte ett utsläpp hos oss, nu står och väger mellan att vara en sänka och ett utsläpp, säger Cederlöf.

Det här kan bli ett problem när det gäller våra EU-åtaganden för år 2030 men också Finlands mål om klimatneutralitet till år 2035, menar Cederlöf.

Vad beror den här utvecklingen på?

– Det är en kombination av olika faktorer. Dels har vi en ganska hög avverkningsnivå i Finland. Sedan växer skogen långsammare än tidigare. Vi har tidigare dessutom haft en betydande import av virke från Ryssland, som på förekommen anledning fallit bort, vilket ökat trycket på våra egna skogar, säger Cederlöf.

För tillfället bereds en energi- och klimatstrategi i enlighet med Petteri Orpos regeringsprogram. Strategin kommer att lämnas till riksdagen under 2025 och i den ingår åtgärder för markanvändningssektorn.

Det finns också en klimatplan på medellång sikt som är under arbete och som väntas presenteras nästa år.

– Där är det ju fråga om det vi kallar för ansvarsfördelningssektorn. Trafiken, jordbruk, uppvärmning, och den typen av sektorer, ingår i den planen. Det är mycket som är under arbete, säger Cederlöf.

Hur ser Finlands möjligheter ut att minska utsläppen med 60 procent till år 2030?

– Enligt de scenarier som vi nyligen har fått behövs det mera åtgärder för att klara målet gällande utsläppshandels- och ansvarsfördelningssektorn sammanlagda utsläpp. Där har vi behov av en skärpning, men vi är nog på väg åt rätt håll. Skillnaden till målet är inte så enormt stor, och är mindre än det har varit tidigare.

Men när det gäller klimatmålet att Finland ska vara koldioxidneutralt år 2035 är utmaningen betydligt större konstaterar Cederlöf.

– Det målet är ju förstås lite längre bort i tid, men det är trots allt ändå bara i praktiken tio år kvar tills vi ska vara klimatneutrala. Så hemskt mycket tid finns det ju inte.

För målet att Finland ska nå klimatneutralitet är den stora knäckfrågan utvecklingen inom markanvändningssektorn.

– Man har räknat med att kolsänkan från markanvändningssektorn ändå ska vara betydande år 2035, men enligt de scenarier vi har nu kommer det att fattas en hel del miljoner ton för att vi ska nå klimatneutralitet. Där kommer det nog att behövas betydligt flera och effektiva åtgärder för att klara det målet, säger Cederlöf.