Därför mår svenskspråkiga skolungdomar dåligt: ”Man ska representera familjen så gott man kan”

Svensktalande unga utsätts för mer psykiskt våld än finskspråkiga.

Tidigare i år visade en undersökning från THL, Institutet för hälsa och välfärd, att svenska skolungdomar trivs i skolorna men att de utsätts för mer psykiskt våld av föräldrarna än de finskspråkiga eleverna.

Dessutom upplever de att de inte har lika god tillgång till stödtjänster, som skolpsykologer.

– Svenskspråkiga ungdomar har väldigt höga krav från sina föräldrar. Man ska göra rätt val. Man ska helt enkelt representera familjen så gott man kan. Så det är väldigt mycket att leva upp till för svenskspråkiga ungdomar, säger Cecilia Huhtala, ordförande för Finlands svenska skolungdomsförbund.

Man måste passa in i en väldigt stram ram för att vara ungdom i dag

Cecilia Huhtala

På onsdagen deltog hon i en debatt på temat under politikveckan Finlandsarenan i Björneborg. Hon beskrev sin egen uppväxt som pressande.

– Jag kommer från ett väldigt litet samhälle, en liten by där alla känner alla. Där sprids saker väldigt mycket. Och det gör också att man ifrågasätts. Föräldrar måste förklara varför man valt just den skolgång man valt och varför man tagit mellanår och så vidare. Man måste passa in i en väldigt stram ram för att vara ungdom i dag.

Henrik Wickström, SFP:s riksdagsledamot och ordförande för Svenska Finlands folkting, ser läget som alarmerande när det gäller de svenskspråkiga eleverna.

– Jag upplever att vi har nödläge när det kommer till elevvården i Svenskfinland. Det har att göra med att vi har en stor brist på tillgången till skolpsykologer och annan stödpersonal.

THL-undersökningen visade att 41 procent av flickorna och 36 procent av pojkarna i fyran och femman upplevt psykiskt våld av föräldrarna. Och medan 84 procent av de finskspråkiga tycker att de fått det stöd de behöver, har endast 70 procent av de svenskspråkiga fått det.

Vi har nödläge när det kommer till elevvården i Svenskfinland

Henrik Wickström

Wickström skyller delvis på vårdreformen:

– Den har gjort det oklart vilken arbetsfördelningen är när det kommer till de förebyggande tjänsterna för barnen och unga, just mellan kommunerna och välfärdsområdena. Dessutom blev de svenska tjänsterna åsidosatta, speciellt i tvåspråkiga välfärdsområden där finskan är i majoritet. Nu ser man att servicestigarna inte fungerar på svenska. Det syns tyvärr i barns, ungas och familjernas vardag.

Du representerar ett regeringsparti. Vad gör ni åt saken?

– Vi kommer nu se till att vi får terapigaranti för barn och unga. Vi funderar också på strukturerna. Vem ska ansvara för elevvårdstjänsterna, är det kommunerna eller välfärdsområdena? Eller ska vi hitta på någon mellanvariant som resulterar i att tillgången till skolpsykologer blir bättre i hela landet? Vi måste också utbilda fler på svenska i Finland, säger Henrik Wickström.

Hur oroliga ska föräldrarna vara för sina barn?

– Vi har många barn och unga som mår bra och vi har en fantastisk skola. Men vi ska ta de här utmaningarna på allvar, och det är okej att må illa och prata om det. Vi politiker gör allt för att förbättra situationen.

Varför tror du att finlandssvenska unga mår dåligt? Både Wickström och Huhtala talar om brister inom vården, och Huhtala nämner också press som en faktor. Håller du med? Motivera i kommentarerna.