Svoboda | Graniru | BBC Russia | Golosameriki | Facebook
Hoppa till huvudinnehåll

Politik

Markus Jäntti leder hundratals forskare som nu gör uppror mot avvisningslagen

Markus Jäntti står med armarna i kors och talar medan han tittar åt sidan.
Bildtext Markus Jäntti leder ett akademiskt uppror mot avvisningslagen. Han säger att lagen kan påverka Finlands rykte.
Bild: Seppo Ahava / Yle

Nationalekonomen Markus Jäntti är initiativtagare till ett upprop som syftar till att fälla den omstridda avvisningslagen.

En grupp forskare och akademiker går till storms mot den undantagslag som skulle möjliggöra avvisningar av asylsökande i ett krisläge.

Regeringen vill genom avvisningslagen kunna stoppa asylsökande vid östgränsen utan att behandla några ansökningar.

Undertecknarna delar grundlagsexperternas oro över de konsekvenser som lagen kan få.

– Riksdagen står i färd med att stifta en lag som i stort sett enhälliga grundlagsexperter menar är mot både vår grundlag och flera internationella avtal som binder oss. Så vitt jag vet är det helt oerhört att man går till väga på det här sättet, säger nationalekonomen och professorn Markus Jäntti.

Han är initiativtagare till uppropet som syftar till att fälla den omstridda undantagslagen.

I skrivande stund har närmare 300 forskare undertecknat uppropet. Listan över undertecknare uppdateras kontinuerligt.

– Responsen har varit överväldigande snabb. Att på ett halvt dygn få närmare 300 undertecknare tyder på att detta är något som rätt många är oroliga över.

Tillfälliga lagar riskerar bli bestående

Undantagslagen har motiverats med behovet av att kunna reagera om Ryssland instrumentaliserar migranter i syfte att lägga press på Finland.

President Alexander Stubb sa förra veckan att Ryssland har kapacitet att slussa över tusen människor till Finlands gräns inom loppet av några timmar.

Enligt undertecknarna har regeringen inte lyckats visa varför mottagandet av fler asylsökande skulle utgöra att allvarligt hot mot Finland.

– År 2015 kom det mer än 30 000 asylsökande som Finland lyckades hantera väl. Efter att kriget i Ukraina startade kom flera tiotusentals ukrainare hit, säger Jäntti.

Han säger att avvisningslagen inte är det bästa sättet att bemöta den här typen av hot.

Gränsbevakare vid den finsk-ryska gränsen.
Bildtext Genom avvisningslagen skulle gränsbevakare få ett betydligt större ansvar.
Bild: Lucas Holm / Yle

Det har också hänvisats till att den föreslagna lagen är en undantagslag som endast skulle tillämpas i nödfall, om någonsin. Också på den här punkten är Jäntti kritisk.

– Undantagslagar och tillfälliga undantagslagar har en viss tendens att bli bestående. Det brukar man hänvisa till när man talar om tillfälliga skattelagar och så vidare, så det är lite märkligt att just det argumentet används.

Enligt Jäntti måste man ställa sig frågan vad som kunde tänkas vara nästa fenomen som man vill bemöta genom lagar som är emot grundlagen och internationella lagar.

Han efterlyser en diskussion om vilka värderingar som verkligen ses som grundmurade i det finländska samhällssystemet.

Kan påverka Finlands rykte

Markus Jäntti har förståelse för syftet med avvisningslagen som är att säkerställa Finlands säkerhet.

Ändamålet helgar ändå inte medlen om det innebär att man måste inskränka på rätten att söka asyl eller göra avkall på laglighetsprincipen, säger han.

– Även om avsikterna kan vara goda så är det skrämmande att man är villig att på det här sättet kringgå den juridiska ordning vi så länge har hållit oss till.

Han befarar att Finlands internationella rykte kan ta skada om riksdagen godkänner avvisningslagen.

– Finland har genom årtionden gjort sig en renommé genom att just följa juridiska avtal och genom att sköta sina förpliktelser. Man kan inte på något sätt se att man genom att bryta mot det här inför ett potentiellt hot främjar vårt anseende.

Förvaltningsutskottet avbröt sitt möte

Behandlingen av undantagslagen har fastnat i riksdagens förvaltningsutskott som haft svårt att enas om ett betänkande.

Förvaltningsutskottets sammanträde på måndagen avbröts efter bara 30 minuter.

Enligt utskottets ordförande Mauri Peltokangas (Sannf) förs det som bäst förhandlingar både mellan och inom partierna.

Socialdemokraterna som har en vågmästarroll för att undantagslagen ska kunna godkännas har vill se ändringar i lagförslaget för att kunna godkänna det.

Grundlagsutskottet ansåg i ett tidigare utlåtande att det måste finnas en möjlighet att överklaga ett avvisningsbeslut samt att kräva en rättelse om en asylansökan lämnas obehandlad.

Undertecknarna vädjar till förvaltningsutskottet för att de ska förkasta lagförslaget.