Torvens tid som bränsle är förbi

Ännu finns det en del pannor som behöver torv för att fungera, men allt fler energisystem uppdateras och då minskar också behovet för energitorven. Det säger industriråd Petteri Kuuva vid Arbets- och näringsministeriet.

Enligt Kuuva har till exempel skogsflis blivit mycket billigare att använda, då energitorven blivit dyr.

Just nu görs också investeringar i fjärrvärmeanläggningar och i möjligheten att utnyttja spillvärme mer effektivt än tidigare.

– Men om det är riktigt kallt ger torven mer effekt än skogsflis, säger Kuuva.

Därför nämns också bevarandet av en liten del av energitorvsproduktionen i regeringsprogrammet.

Av försörjningsberedskapsskäl tryggas tillgången på bränntorv under en övergångsperiod

Utdrag ur regeringsprogrammet, sida 146

Inom branschen ser man ändå på utvecklingen med en viss oro.

”Att minska produktionen av energitorv är kritiskt ur en försörjningssynpunkt”, skriver branschchef Hannu Salo från branschorganisationen Bioenergia, i ett mejl till Svenska Yle.

Vi brände mest torv 2007 – sedan dess har siffrorna sjunkit stadigt

Sedan 2012 har torven stått för mindre än fem procent av den totala förbrukningen av energi i Finland.

De preliminära siffrorna för 2023 visar att andelen ifjol minskade till under två procent för första gången någonsin på 2000-talet.

Trots energikrisen och Rysslands anfallskrig mot Ukraina ökade inte torvanvändningen.

Toppen under 2000-talet är fortfarande år 2007, då torven stod för sju procent av den totala förbrukningen av energi i Finland.

Dyrt att bränna torv i dag

I den förra regeringen fanns flera röster för att förbjuda torvproduktionen i Finland, men regeringen Orpo har inga sådana planer.

Förbränningen av torv har ändå minskat i Finland.

Orsaken är EU:s system för utsläppshandel, som bara blir strängare år för år. Det här konstateras i den senaste energi- och klimatplanen som skickades till EU.

Den prislapp som EU:s utsläppshandelssystem lagt på energitorv kommer oundvikligen att fasa ut torven

Finlands nationella energi- och klimatplan

Torvmark, alltså myrar där det finns ett väldigt tjockt lager av vitmossa och halvt nedbrutna växtlager, innehåller per hektar tio gånger mer koldioxid än motsvarande hektar vanlig mineraljord.

Eftersom EU:s utsläppshandelssystem går ut på att man måste betala mer ju mer utsläpp någonting genererar, så börjar det helt enkelt bli för dyrt att bränna torv.

Torvens utsläpp kan jämföras med stenkolets utsläpp. I Finland blir förbränning av stenkol förbjudet år 2029.

Torven svår att ersätta inom lantbruk och odling

Torven i Finland produceras för många olika ändamål, inte bara till energi.

Det yttersta skiktet på en torvtäkt kan användas till allt från underlag för djur till att driva upp plantor.

Den här torven kallas strö- och odlingstorv och är ljusare till färgen och har en bra uppsugningsförmåga.

Men det finns en oro från branschhåll att den minskade efterfrågan på energitorv också kan påverka produktionen av strö- och odlingstorv. Det säger Veli-Pekka Reskola, överinspektör vid Jord- och skogsbruksministeriet.

Hannu Salo på Bioenergia skriver också liknande till Svenska Yle.

– Oron växer eftersom kostnaderna av produktionen ökar då utvecklingen ser ut så här. Även arealen som man kan ta torven från minskar, eftersom det inte är lönsamt att börja bruka nya fält, säger Reskola.

– Just nu är situationen ändå ganska stabil, men i framtiden kan det bli svårare, fortsätter han.

Strö- och odlingstorven är svår att ersätta. Den har många fördelar säger Reskola.

Just nu pågår det ändå många projekt och experiment för att hitta bra, ersättande material.

Ett av dem är vass, men också halm, rörflen, vitmossa och rester från träindustrin har föreslagits som ersättande material.

Problemet är att få upp volymen för att kunna täcka landets behov.

Mera: Vass från Skärgårdshavet skulle kunna bli utmärkt växtunderlag i stället för torv – företagare är redo: ”Vi behöver nu vass i stora mängder”

– När det finns ett material som fungerar så bra som torven gör och som använts länge i Finland så är det inte så enkelt att ersätta det, säger Reskola.

I regeringsprogrammet står det ändå att man vill att produktionen av odlings- och strötorv ska fortsätta, för att trygga försörjningsberedskapen och livsmedelstryggheten.

– Regeringen försöker inte ta ner produktionen i någon snabb takt, säger Reskola.

Odlings- och strötorv ska konstateras vara en strategiskt viktig råvara, och åkrar på torvmark ska användas även i fortsättningen för att trygga försörjningsberedskapen och livsmedelstryggheten

Utdrag ur regeringsprogrammet, sida 137

Torvtäkt kan bli allt från solpark till våtmark

I Finlands energi- och klimatplan nämns att man borde återställa en del av torvmarkerna till våtmarker, för att binda mera koldioxid och få ner utsläppen i Finland. Men det kräver rätt förutsättningar, säger Reskola.

I planen föreslås också att man använder våta torvmarker för att odling, så kallad paludikultur, eller låter dem växa igen med skog.

Företag har också talat om att göra om torvmarker till solenergiparker. Till exempel planerar Fortum en solenergipark i Ingå, och i ett färskt mejl till Svenska Yle är planerna fortfarande på gång.

Det finns planer från ministeriehåll på att i slutet av 2024 ha en färdplan gjord för användningen av torvmarker. Då vet vi troligtvis mera om torvtäkternas framtid.