”Vi kan inte samarbeta med dem” – EU-parlamentariker kommenterar de nya ytterhögergrupperna

EU-kommissionens miljöpolitik bekymrar flera av Finlands nya Europaparlamentariker. Samtidigt ser man det som motiverat att utesluta de nybildade ytterhögergrupperna.

Det tionde EU-parlamentet installerades på tisdagsmorgonen i Strasbourg med en lång rad av omröstningar om de olika toppjobben. Först upp var talmansposten som gick till Roberta Metsola.

När Svenska Yle träffar vänsterns Li Andersson strax före sessionen inleds säger hon att hon ännu väntar på närmare instruktioner om hur voteringen går till i praktiken.

– Det kanske inte är det enklaste sättet för nya ledamöter att börja, men på det stora hela ser jag jättemycket fram emot den här veckan, säger Andersson.

Finlands röstdrottning i EU-valet kan också se fram emot en tung post som ny ordförande för EU-parlamentets utskott för sysselsättning och sociala frågor. Ett uppdrag som enligt Andersson låg högst på vänstergruppens önskelista.

Nu hoppas man att utskottet ska kunna påverka EU-kommissionens satsningar.

– Att det finns tillräckligt med bostäder till skälig prisnivå och att man försöker åtgärda problem som har att göra med exploatering av arbetstagare på arbetsmarknaden, vilket fortfarande är ett stort problem i många EU länder, och på det sättet minska bränslet för extremhögerrörelserna och -partierna, säger Andersson om vad hon vill jobba för.

Strategin om att utestänga ytterhögern får stöd

Under tisdagens parlamentsession bekräftades också sammansättningen för de olika politiska grupperna.

Bland de nya grupperna finns ytterhögergruppen Patrioter för Europa (PfE) med 84 ledamöter, vilket gör dem tredje störst, och den ännu radikalare gruppen Suveräna nationernas Europa (ESN) som kommer på sista plats med 25 parlamentariker.

Mittenkrafterna diskuterar nu en strategi för att hålla ytterhögern borta från toppjobben inom parlamentet.

Anna-Maja Henriksson, som hör till den liberala gruppen Renew Europe, poängterar att det framför allt handlar om gruppen PfE, där franska ytterhögerpartiet Nationell Samling och ungerska Fidesz ingår.

– Vi kan inte samarbeta med dem. De spelar i Putins ficka och i den fickan ska inte EU-parlamentet vara, framhåller Henriksson.

Också Li Andersson och De Grönas Maria Ohisalo anser att utestängningen motiveras med att ytterhögern inte stöder de stora europeiska frågorna.

Den nyvalda sannfinländska ledamoten Sebastian Tynkkynen som hör till den högernationalistiska ECR-gruppen är däremot av helt motsatt åsikt.

– Jag förstår inte tanken om att en del inte skulle få mandat i en demokrati. Jag tycker att alla medborgares röster är lika värda, säger Tynkkynen om strategin.

Ursula von der Leyens miljöpolitik sätts på prov

Vem som får det absoluta toppjobbet inom hela EU ligger nu också i EU-parlamentets händer.

På torsdag röstar ledamöterna om Ursula von der Leyen ska bli omvald för fem år till som EU-kommissionens ordförande.

Vänstergruppen kommer inte att stöda von der Leyen. Enligt Li Andersson finns förklaringen i den politik som kommissionen väntas föra.

– I min grupp har vi inte varit så nöjda med ambitionsnivån i fråga om klimat och speciellt i fråga om miljöpolitiken, säger hon

Enligt Andersson är man inte heller nöjd med von der Leyens syn på läget i Gaza eller arbetstagares rättigheter.

Den gröna gruppen tappade rejält med mandat i EU-valet, men kan trots det bli avgörande för om von der Leyen blir godkänd av parlamentet.

Maria Ohisalo, som likaså inleder en ny bana som Europaparlamentariker, säger att hon kommer att besluta sig först efter att von der Leyen har hållit det tal som föregår omröstningen.

– Kommer hon att nämna de stora frågorna som hela den gröna omställningen, hur man kan förverkliga den på ett socialt och ekologiskt rättvist sätt och om man faktiskt kommer att säga nej till högerkrafterna, konstaterar också Ohisalo om de viktigaste punkterna.

Anna-Maja Henrikssons grupp Renew Europe hör till de som räknas som von der Leyens stödpartier, men också Henriksson efterlyser klara besked från kommissionsordföranden.

– Hon behöver visa att hon värdesätter det viktiga mittensamarbetet och förbinder sig till att utveckla rättsstaten och stärka EU, säger Henriksson, som för tillfället ändå inte ser några alternativa kandidater till posten som kommissionsordförande.