Svoboda | Graniru | BBC Russia | Golosameriki | Facebook
Hoppa till huvudinnehåll

Politik

Gränslagen träder i kraft om en vecka – nu ska gränsbevakarna lära sig att känna igen vem som verkligen kan behöva asyl

Två män i svarta byxor med många sidofickor, svarta kepsar och en svarta T-tröjor med texten gränsbevakningen på finska i gult på ryggen vandrar bort från kameran. De går längs med en rad trästolpar som är ungefär axelhöga och som har pålats ned i marken med cirka 1 meters avstånd till varandra. I kanterna av bilden finns skog, men i mitten på området har skogen skövlats. Det är gränsområdet mellan Finland och Ryssland.
Bildtext Gränsbevakare ska tränas i att göra bedömningar om avvisning enligt undantagslagen. Arkivbild.
Bild: Lucas Holm / Yle

Den omtvistade avvisningslagen, eller gränslagen, träder i kraft den 22 juli. Ännu är det oklart när östgränsen kommer att öppnas, men vid Gränsbevakninsväsendet har man börjat med förberedelserna.

President Alexander Stubb godkände på tisdagen den så kallade avvisningslagen som i undantagsfall ska trygga gränssäkerheten.

Lagen träder i kraft den 22 juli. Den gäller i ett års tid och kan tas i bruk för högst en månad åt gången.

President Stubb gav ett uttalande om lagen:

”Jag är medveten om de juridiska och humanitära anspänningar som lagen innebär. Trots alla de olika åsikterna vill vi alla Finlands bästa.”

Stubb står framför Finlands flagga.
Bildtext President Alexander Stubb medger att lagen innehåller juridiska spänningar.
Bild: Mikko Stig / Lehtikuva

Lagen gör det möjligt att stoppa inresa för personer i en situation där till exempel Ryssland använder migranter för att bedriva påtryckningar mot Finland. De ska inte kunna ansöka om asyl.

Regeringspolitiker har sagt att de hoppas att lagen ska ha en avskräckande effekt på Ryssland och att den aldrig ska behöva tas i bruk.

Det här betyder lagen i praktiken för gränsövervakarna

Gränsbevakningsväsendet har redan påbörjat utbildningar för nästan 2 000 personer.

Enligt enhetschef Mikko Lehmus kommer det ändå att ta flera veckor innan alla som ska bli skolade kan börja sin utbildning.

Målet är att den utbildade gränsbevakningspersonalen ska kunna avgöra om en person som kommer över gränsen ska avvisas eller inte.

Om personen är minderårig, har en funktionsnedsättning eller utsätts för förföljelse i Ryssland ska gränsbevakningsmyndigheterna göra ett undantag.

Porträttbild på Mikko Lehmus klädd i uniform.
Bildtext Överste Mikko Lehmus är enhetschef vid Gränsbevakningsväsendet.
Bild: Mikko Lehmus

Lehmus säger att han tolkar att lagen inte kräver att gränsbevakaren måste göra en vattentät bedömning.

– Myndighetspersonens ansvar är att göra bedömningen, och den som kommer över gränsen ska framföra de faktorer som påverkar bedömningen. Vi försöker naturligtvis nå fram till den bästa möjliga lösningen.

Lehmus betonar ändå att gränsbevakarna inte kan börja fatta beslut som baserar sig på asylprocesser.

– Vi kommer inte att utbilda vår personal till att bli migrationsverkets tjänstemän. Vi utbildar dem till att kunna göra bedömningar utifrån vad som står i undantagslagen.

Enligt Lehmus tolkning av lagen utsätts gränsbevakare inte för risk att bli åtalade efter att ha gjort en bedömning.

Östgränsen hålls fortfarande stängd

Röster har höjts för att man nu skulle kunna öppna östgränsen, som hållits stängd sedan december.

Inrikesminister Mari Rantanen (Sannf) sade ändå i fredags att det inte är aktuellt att öppna gränsen just nu.

Enligt Gränsbevakningsväsendet är risken för att Ryssland igen skulle försöka skuffa människor till gränsen ännu hög.

EU-kommissionen har redan börjat syna den finländska undantagslagen för att se om den står i strid med EU-rätten.