Ingen semester – våld i nära relationer ökar under sommarmånaderna: ”Det är ett stort samhällsproblem”

Ökad alkoholkonsumtion, mer tid hemma och olika stressfaktorer kan bidra till att våldet ökar.

Vi associerar sommarledigheterna med avkoppling och lediga dagar tillsammans med nära och kära. Verkligheten är ändå annorlunda för många då semestern innebär att man spenderar mer tid tillsammans med sin förövare.

Det är nämligen inte ovanligt att våldet ökar under semestern, enligt ett flertal internationella studier. Ett liknande fenomen kan hittas i statistik från polisen i Finland, där en liten ökning av våld i nära relationer kan identifieras mellan maj och juli.

”Under sommaren är förövaren oftare hemma”

Pekka Heikkinen, polisinspektör och medlem i Polisstyrelsen, påpekar ändå att det kan finnas olika faktorer som är kopplade till polisens statistik. Som exempel nämner han lagändringar eller registreringspraxis.

– När brott ökar i polisens statistik, innebär det brott som kommit till polisens kännedom. Brottsligheten kan också bli mer synlig och anmälningsaktiviteten kan öka i takt med en ökad medvetenhet, säger han.

En bidragande faktor till det ökade våldet under sommaren är att förövaren oftare är hemma under ledigheterna. Den utsatta kan inte heller fly undan våldet till sin arbetsplats.

En liknande ökning i familjevåldet noterades i Finland då samhället stängde ner under coronapandemin.

Höga förväntningar på semestern, alkohol eller tidigare konflikter som eskalerar kan bidra till våld under semestern, berättar Pekka Heikkinen. Enligt honom kan man inte dra slutsatsen att våldet ökar under en viss tidpunkt av en viss anledning.

– Men generellt sett kan man säga att då människor samlas och använder alkohol, ökar också våldet, säger Heikkinen.

Våld i nära relationer ökar bland annat under sommaren på grund av det varma vädret.

En annan orsak till ökningen är att det sker en förändring i rutinerna under sommarmånaderna. Det säger Matti Näsi, universitetslektor vid kriminologiska och rättspolitiska institutet vid Helsingfors universitet.

– Under sommaren är förövaren oftare hemma och det är ofta fler personer i ett litet utrymme.

Grannar är också oftare hemma under semestern och kan anmäla om de hör något avvikande, säger Näsi.

Också ekonomiska problem och stress kan bidra till ökat våld under sommaren, berättar Ekenäsbon Nina Nyman. Hon är forskarstuderande i genusvetenskap vid Åbo Akademi.

Kan vara svårt för den utsatta att lämna

Det finns också bra stunder i en våldsam relation, berättar Jaana Tuomi-Karén. Hon är ledande socialarbetare på enheten för våld i nära relationer i Västra Nylands välfärdsområde.

Många utsatta önskar hela tiden att våldet äntligen kan sluta för gott och att relationen kan fortsätta utan våld, säger Tuomi-Karén.

Enligt henne börjar våldet i en relation inom några månader. Först vill partnern kontrollera vad den andra gör, säger eller vem personen umgås med och när hen kommer hem från jobbet.

Den kontrollerande partnern kan också styra över huruvida den utsatta får ha hobbyer, vänner eller relationer med sin familj.

En våldsam partner kan anklaga den utsatta för en massa olika saker och skrika över väldigt små saker.

Livshotande situationer inom våld i nära relationer är ofta ett resultat av en våldscykel som pågått i många år, enligt Jaana Tuomi-Karén.

Alkohol och våld går ofta hand i hand

Alkoholanvändningen kan öka under semestern. Alkohol är trots detta inte en orsak till våld.

Enligt Nina Nyman visar studier ändå att det finns kopplingar mellan våld och alkohol, trots att alla inte blir våldsamma av alkohol.

– Alkohol gör inte folk våldsamma, utan det finns nog något där från början som man inte kontrollerar på samma sätt då man dricker alkohol, säger hon.

Under midsommarhelgen i år hade SOS-Barnbyar över 300 diskussioner med barn i deras hjälpchat. Enligt SOS-Barnbyar fördes ovanligt många diskussioner med barn om alkohol och våld i deras närvaro.

Matti Näsi berättar att risken för att bli utsatt för våld är hög för kvinnor i 20-årsåldern. Enligt Matti Näsi är detta kopplat till att våld överlag är vanligast bland unga.

Då unga blir myndiga rör de sig dessutom oftare ute på stan och besöker barer.

– Våldet minskar ofta då man blir äldre, säger han.

Att våld och alkohol är ihopkopplade stöds bland annat av en amerikansk studie. Enligt studien sker våld i nära relationer oftare sent på en lördag eller tidigt på en söndag, i jämförelse med en onsdag.

Också Pekka Heikkinen berättar att polisen jobbar intensivt med des här frågorna under helgkvällar.

Våld i nära relationer sker ändå året runt oberoende av veckodag.

Väldigt underrapporterat

Pekka Heikkinen berättar att olika aktörer och myndigheter har arbetat med att öka medvetenheten om våld i nära relationer, vilket har bidragit till en ökning i antalet anmälningar.

– Traditionellt sett har de här frågorna dolts och skapat skam, och därför har mycket arbete gjorts, säger han.

Matti Näsi berättar att det estimeras att endast mellan 10–20 procent av våldet i nära relationer rapporteras.

– Med andra ord är mörkertalet stort, säger han.

Våld i nära relationer kan vara vanligare om man har en lägre socioekonomisk bakgrund, berättar Matti Näsi. Samtidigt säger han att det är svårare för polisen att upptäcka om det pågår våld i en familj eller relation som har det bättre ställt ekonomiskt.

Nina Nyman tror att det kan finnas mycket känslor av skam hos någon som vill lämna en våldsam relation.

Hon tror också att våld i nära relationer är väldigt underrapporterat eftersom tröskeln är hög att blanda in polisen om man vill stanna kvar med sin partner.

– I Finland finns det också en viss attityd att man ska klara sig själv, ”myten om den starka finländska kvinnan”, säger hon.

Ett stort samhällsproblem

Matti Näsi berättar att det finns bevis som tyder på att de som är våldsamma i nära relationer, ofta har en våldsam bakgrund eller kan vara våldsamma i andra situationer eller relationer.

Våldet kan också påverkas av relationens status. Exempelvis ökar risken för våld under en skilsmässa, säger Matti Näsi.

Han understryker att våld i nära relationer är ett utbrett problem som sker överallt, oberoende av ålder och ekonomisk ställning.

Enligt Pekka Heikkinen borde mer uppmärksamhet riktas mot att bekämpa intergenerationellt våld och bakomliggande orsaker, snarare än att bara lösa akuta situationer.

– Samhället borde fokusera mer på att förebygga våld i nära relationer. Vi borde ha tid att gå till roten med det onda och åtgärda problemen så att våld inte uppstår, säger han.

Nina Nyman tycker inte att den sittande regeringen har gjort särskilt mycket i frågan. Hon kritiserar bland annat regeringen för att inte ha gett ut ett jämställdhetsprogram.

Enligt Nyman är våld i nära relationer ett folkhälsoproblem som ger långvariga psykiska och fysiska skador.

– Det är ett stort samhällsproblem med en stark koppling till samhällsekonomin som de totalt struntar i.