Lantmäteriverkets planer i Närpes bekymrar stadsdirektören – lokal service i farozonen

Stadsdirektör Mikaela Björklund är orolig för servicenivån försämras, men Lantmäteriverkets generaldirektör säger att efterfrågan på kundservice minskat.

Lantmäterikontoret i Närpes hotas av indragning. Kontoret är ett av sammanlagt nio där man inte kan få kundbetjäning på annat sätt än genom att boka tid på förhand. Det här gör kunderna inte längre, enligt Lantmäteriverkets generaldirektör Pasi Patrikainen.

– Efter coronapandemin avtog uträttandet av ärenden oerhört mycket hos oss. Det har inte längre funnits behov av de här tjänsterna.

Enligt Patrikainen har de elektroniska tjänsterna också utvecklats så mycket att man inte nödvändigtvis behöver komma till ett lantmäterikontor för att sköta sina ärenden.

Lantmäteriverket har gjort en utvärdering av sitt servicenätverk och tagit fram fyra olika alternativ som lagts fram för Jord- och skogsbruksministeriet.

– Jord- och skogsbruksministeriet har förordat en reform som är ute på remissrunda för tillfället, säger Patrikainen.

Efter remissrundan kommer ministeriet att fatta det slutliga beslutet om framtiden för de här nio lantmäterikontoren.

Kan påverka rekryteringen av tvåspråkig personal

– Det som är alldeles uppenbart är att det här betyder en sämre servicenivå för invånarna, säger Närpes stadsdirektör Mikaela Björklund.

Hon anser att planerna på att stänga Närpeskontoret är kortsiktiga. Därför har hon och andra kommundirektörer i området valt att skicka en skrivelse till lantmäteriverkets generaldirektör och till arbetsgruppen som jobbar med utredningen av servicenätverket.

– Vi ville framhålla våra åsikter när det gäller servicenivån och rekryteringsbasen på lång sikt, framför allt med betoning på den tvåspråkiga servicen som är viktig i vår region.

Björklund är bekymrad över hur en eventuell stängning kommer att påverka möjligheterna att rekrytera tvåspråkig personal i framtiden.

– Jag har förstått att man också har haft studerande på besök så att de får se vad det handlar om. Ju färre sådana möjligheter det finns, desto färre är möjligheterna också att man tänker sig att det skulle kunna vara någonting man vill utbilda sig inom, säger Björklund.

Oro för lokalkännedomen

Mikaela Björklund tror också att en stängning av Närpeskontoret skulle leda till att Lantmäteriverket går miste om viktig lokalkännedom.

– Ofta kan man ju sköta ärenden betydligt smidigare om man har en uppfattning om var det är man rör sig och hur kulturen är inom det område där man ska utföra sina ärenden, säger Björklund.

Generaldirektör Patrikainen betonar ändå att processerna ser likadana ut oavsett på vilken ort man jobbar med dem.

– I princip har man nytta av lokalkännedom. Men å andra sidan är lantmäteriförrättningarna väldigt bundna till sin form. Till exempel är processen där man genomför en styckning väldigt exakt definierad, säger Patrikainen.

– Det är klart att man följer samma formulär, men man har nog stor nytta av att veta hur invånarna tänker lokalt och framförallt när det gäller olika typer av markområden, säger Björklund.

Hon hänvisar till en utredning som gjorts av personal på en av Lantmäteriverkets indragningshotade byråer.

– Enligt den kommer det kanske till och med att bli dyrare att dra in de här enheterna, för vi vet ju att där det finns stora ytor så behövs den här typen av tjänster mer.

Arbetspendling eller distansjobb

För de sex personer som för tillfället jobbar på kontoret i Närpes kan kontoret i Seinäjoki bli den nya närarbetsplatsen. En annan möjlighet är att de börjar jobba på kontoret i Vasa. Det här ska Lantmäteriverket enligt Patrikainen ytterligare se över och diskutera med personalen efter att remissrundan avslutats.

– Ur språklig synvinkel är Vasa säkert den bästa platsen med tanke på att tvåspråkigheten är stark där. Men arbetet ute på fältet görs över hela området, säger Patrikainen.

Om kontoret i Närpes stängs kommer lantmäteriverket eventuellt att behöva någon form av lokalt förråd där man kan förvara och ladda utrustningen.

Patrikainen lyfter fram att Lantmäteriverket inte ställer krav på kontorsnärvaro.

– Det är möjligt att starta direkt hemifrån när man ska ut och göra förrättningar.

Att börja arbetspendla till orter som är belägna längre bort är enligt Mikaela Björklund något som redan nu upplevs som ett stressmoment för en del av Lantmäteriverkets anställda redan idag.

– Risken finns ju att Lantmäteriverket går miste om den kompetensen. Och då urholkas i alla fall på kort sikt den tvåspråkiga servicen inom Lantmäteriverket.

Om man vill hårddra det kan kommunerna till och med dra nytta av att de lokala kontoren stänger, i alla fall om man bara ser till de allra närmaste åren.

– Det kan ju hända att vi har möjlighet att få tillgång till kompetent arbetskraft i kommunerna, arbetskraft som kan de här frågorna. Vi vet att det är ett bristområde inom kommunerna.

Nedläggning skulle spara halv miljon

Lantmäteriets kontor i Närpes delar utrymmen med Skatteförvaltningen. Det här har hållit nere hyreskostnaderna för båda två.

– Det har varit en god lösning de försökt hitta, men nu verkar den inte värdesättas över huvud taget, säger Björklund.

Pasi Patrikainen har förståelse för att det kan kännas bittert att bli av med det lokala lantmäterikontoret.

– Men alla myndigheter ställs ofrånkomligen inför liknande problem. Efter pandemin sköter allt färre sina ärenden genom att besöka platser fysiskt och de elektroniska tjänsterna har förändrats, säger han.

Stängningen av de nio små lantmäterikontoren beräknas leda till en besparing på en halv miljon euro i hyreskostnader.