Nedskärningar i vuxenutbildningen som en blöt trasa i ansiktet på industrin – rädsla för att kompetensbristen ska bli värre

Regeringen har beslutat slopa vuxenutbildningsstödet från och med augusti. Stöd som beviljats före det betalas ut fram till utgången av 2025.

Avskaffandet av vuxenutbildningsbidraget väcker oro bland företag som redan lider av brist på arbetskraft.

Ett av dem är byggföretaget Vilpe, som är verksamt i Korsholm och sysselsätter nästan hundra personer. För dem är vuxenstuderande livsviktiga.

– Industrin, om något, är en sektor dit människor kommer utan utbildning eller för att byta karriär. Vi sysselsätter också personer som byter bransch och personer med olika nivåer av grundutbildning, säger verkställande direktör Tuomas Saikkonen.

Energibolaget Hycamite i Karleby sysselsätter också dem som byter bransch. HR-direktör Petra Maunula säger att de behöver specialister inom bland annat teknik och naturvetenskap.

Saikkonen tror att förändringen kommer att urholka flexibiliteten i arbetslivet. Han är bekymrad över hur alla företag i området ska hitta anställda i framtiden.

– Det är vanligt att man kommer till industrin utan grundutbildning för att prova på hur arbetet känns, och efter några år söker man sig till studierna. Nu försvåras det, säger Saikkonen.

Slopandet av stödet kommer inte att synas i statskassan direkt

Vuxenutbildningsstöd är ett stöd som är avsett för utbildning av yrkesverksamma. Det har använts för karriärbyte och fortbildning.

Stödet finansieras av arbetslöshetsförsäkringspremier som betalas av både arbetsgivare och arbetstagare. Uppbärandet av de här avgifterna är lagstadgad.

Samma arbetslöshetsförsäkringspremie används bland annat för att finansiera arbetslöshets- och pensionsskyddet. Till skillnad från dem är vuxenutbildningsbidraget för anställda inte en del av statsbudgeten, och avskaffandet av det kommer därför inte att medföra några direkta besparingar för staten om inte lagen ändras.

Vuxenutbildningsstödet uppgick i fjol till cirka 190 miljoner euro.

Vuxenutbildningsstödet för företagare har betalats av staten. I fjol var summan cirka fyra miljoner euro.

– I praktiken påverkar det i första hand nivån på arbetslöshetsförsäkringspremierna när vuxenutbildningsstödet upphör. De här pengarna överförs inte direkt till staten i enlighet med den nuvarande lagstiftningen, säger Elina Pajula, ledande sakkunnig vid Sysselsättningsfonden.

Det här kan dock komma att ändras. Regeringens proposition om att socialskyddsfondernas besparingar ska kanaliseras till statsfinanserna är för närvarande på remiss.

”Verkligt märkliga politiska lösningar”

Bristen på arbetskraft är för närvarande ett problem i hela Finland. Maria Haglund, projektchef vid Vasaregionens utveckling, Vasek, berättar att förutom inom social- och hälsovårdssektorn råder det särskilt stor brist på arbetskraft och ingenjörer inom industri, trafik och energi också i Österbotten.

På Vilpe har det visat sig vara en utmaning att rekrytera ingenjörer som specialiserat sig. När de till exempel letade efter en IoT-ingenjör kunde tjänsten inte tillsättas. Verkställande direktör Tuomas Saikkonen säger att de behöver ett brett spektrum av experter, inte bara ingenjörer.

Han tycker att regeringens budskap till industrin är motsägelsefullt.

– Vi har en regering som säger att den är för sysselsättning, för näringslivet och för industrin. Mot bakgrund av det framstår dessa politiska lösningar som verkligt märkliga.

Saikkonen är bekymrad över företagens konkurrenskraft i och med att det blir svårare att omskola sig.

– Vi har många investeringar i området: det kommer att bli nya fabriker och utvidgningar, och till exempel den stora industriparken i Karleby kommer också att växa. Jag är faktiskt lite nervös över var vi ska få tag på framtidens alla experter.

Enligt Saikkonen minskar avskaffandet av vuxenutbildningsstödet flexibiliteten i arbetslivet.

– Det känns verkligen som om industrin fått en blöt trasa i ansiktet och som att man sätter kärran före hästen, säger han.

En utbildning bär dig sällan genom hela karriären

Avskaffandet av vuxenutbildningsstödet kommer att få många långtgående konsekvenser. En utmaning är att många jobb i Finland kräver en examen.

– Det finns studier som man behöver studieledighet för eftersom man inte kan sköta dem vid sidan av arbetet. Traditionellt har vuxenutbildningsstöd använts för att avlägga en ny examen, säger Elina Pajula från Sysselsättningsfonden.

En annan utmaning är att branscherna utvecklas snabbt och att behovet av kompetens växer. Detta skapar arbetstillfällen som det inte har funnits någon utbildning för tidigare.

– Batteriteknik är ett stort, växande område som vi ännu inte har någon egen utbildning för. Det behövs också specialkompetens inom förnybar energi och när det gäller att minska företagens koldioxidutsläpp, säger Paula Erkkilä, verkställande direktör för Österbottens handelskammare.

Det tredje bekymret har att göra med dem som byter karriär och med hur vuxna kan förnya sina färdigheter i framtiden. Enligt Erkkilä är det ett gammalmodigt sätt att tänka i Finland att man får en utbildning endast en gång.

– Förr hade vi väldigt bra flexibilitet i arbetslivet, men nu blir det svårare.

Behovet av att byta bransch uppstår till exempel om hälsan inte längre klarar av det nuvarande yrket.

– Är avskaffandet av det här stödet en förändring som i förlängningen kommer att ge de fördelar som eftersträvas? frågar sig Maria Haglund från Vasek.

Det är dock inte alla som ser liknande hot. Till exempel Juhana Brotherus, direktör för Företagarna i Finland, säger att han inte är orolig. Han menar att förändringen kommer att drabba enstaka företag.

– Enligt vår företagarenkät behöver i synnerhet små och medelstora företag inte en stödmodell för att studera hela examina. Fler anställda behöver delar av examen och små helheter, säger Brotherus.

Texten är en översättning och bearbetning av Leikkaukset aikuiskoulutuksesta ovat kuin märkä rätti teollisuuden kasvoille – pelkona on, että osaajapula vain pahenee.