Städer måste betala för flyktingar ur egen ficka – ”Blir problem”, säger Grankullas stadsdirektör

Regeringen sparar genom att skära i integrationsstödet med 58 miljoner euro nästa år.

När finansminister Riikka Purra (Sannfinländarna) presenterade budgetförslaget i torsdags kom det fram att integrationsstödet till kommunerna ska minskas med 58 miljoner euro.

Nyheten tas inte mot med öppna armar. Christoffer Masar, stadsdirektör i Grankulla, hör till kritikerna. Tanken är att det här stödet, som kanaliseras via FPA, ska ersätta kommunerna fullt ut i 3–4 år för olika merkostnader.

– Men i praktiken har kommunerna gått in med egna medel redan tidigare. Med det här förslaget blir behovet att skjuta till egna skattepengar ännu större.

Väldigt problematiskt att staten minskar finansieringen

Christoffer Masar

Stadsdirektör Masar ser beskedet som en del av en trend där kommunerna bär ansvar, men utan att få full ersättning.

– Också Grankullas ekonomi är mycket sämre än för några år sedan. Det är väldigt problematiskt att staten minskar på finansieringen, men inte på skyldigheterna.

Enligt Christoffer Masar är det många kommuner som behöver flyktingarna för att inte krympa, men samtidigt kostar de inflyttande familjerna mycket under de första åren när de inte kan språket och inte kan jobba.

– Ifall det inte kommer något extra stöd nu, så blir det mindre lockande för kommunerna att ta det här ansvaret.

Prognosen: 10 000 fler invandrare

Trots nedskärningen blir stödmiljonerna fler nästa år jämfört med i år eftersom de asylsökande väntas öka med nästan 50 procent.

Det är Arbets- och näringsministeriet som gjort prognosen, och där säger ekonomidirektören Jukka Nummikoski att det är omöjligt att spå vilken effekt neddragningen får.

– Det kan hända att prognosen slår fel och att det trots allt inte kommer så många till Finland. Och då kan de budgeterade medlen räcka trots allt.

Men om prognosen stämmer och fler än 31 000 nya asylsökande kommer och får en hemkommun nästa år?

Jo, då ska de av kommunen få husrum, mat och andra förnödenheter samt skolgång, daghem, språkutbildning och allmän rådgivning i åtminstone tre år framåt.

– Då kan det bli så att FPA inte betalar ut full ersättning, säger Jukka Nummikoski.

Ska det här ses som en signal till asylsökande att inte komma till Finland?

– Så ser jag inte på saken. Jag tror i stället att det allmänna världsläget ligger bakom. Med tanke på att vår östgräns ännu är stängd så kan det hända att man nu gör bedömningen att de som kommer blir färre.