Mongoliet griper inte president Putin trots den internationella brottmålsdomstolens uppmaning – Putin på statsbesök i dag

Vladimir Putin besöker ett ICC-medlemsland för första gången sedan domstolen i fjol utfärdade en arresteringsorder mot honom. Men det är inte sannolikt att han grips.

President Putin anlände till Mongoliets huvudstat Ulan Bator i går kväll, och i dag tisdag inleddes det officiella statsbesöket under högtidliga former.

Officiellt besöker Putin landet bland annat för att fira 85-årsjubileum av en gemensam sovjetisk–mongolisk militärseger över Japan 1939.

Statsbesöket väcker ändå internationellt intresse framförallt för att Mongoliet är medlemsland i den internationella brottmålsdomstolen ICC, som i fjol utfärdade en arresteringsorder mot Putin.

Domstolen i nederländska Haag vill åtala Putin för krigsförbrytelser i anslutning till kriget i Ukraina.

Eftersom Mongoliet är medlem i ICC har landet enligt internationell lag en skyldighet att gripa Putin, men mycket lite tyder på att så sker.

Ukraina kritiserar Mongoliet för att inte ha gripit Putin

Ukraina riktar hård kritik mot Mongoliet för att inte ha gripit Putin redan då han anlände till Mongoliet i går kväll.

Också många internationella organisationer har uppmanat Mongoliet att gripa presidenten.

Putin har ändå av allt att döma fått tillräckliga garantier av såväl Mongoliet som Kina för att våga genomföra besöket utan rädsla för ett gripande.

Mongoliet har inte offentligt kommenterat läget.

Mongoliet beroende av sina stora grannar

Mongoliet är ett till ytan stort, men till sin befolkning på omkring 3,3 miljoner invånare sett ett litet land, som geografiskt ligger inklämt mellan två stora grannar: Ryssland och Kina.

Ryssland och Mongoliet har en lång historisk relation i det kommunistiska arvet, och också ekonomiskt starka band. Mongoliet är beroende av rysk energi och Ryssland äger bland annat 50 procent av den mongoliska järnvägen, som blir allt mer strategiskt viktig.

Det andra grannlandet Kina har ett ännu starkare grepp om Mongoliet eftersom allt utöver energi importeras därifrån, till exempel livsmedel. Dessutom går 90 procent av Mongoliets export till Kina.

Men sedan Mongoliet övergav kommunismen för demokrati i början av 1990-talet har man fört vad man kallar ”den tredje grannens politik”. Det här innebär att Mongoliet aktivt har sökt samarbete också med väst, och som ett led i den här politiken valt att bli medlem i ICC.

Det är mitt i den här balansgången som Mongoliet nu befinner sig.

Pinsamt för den internationella brottmålsdomstolen

Brottmålsdomstolen ICC har i praktiken ganska få möjligheter att tvinga sina medlemsländer att lyda den, men något slag av missnöje kommer domstolen säkert att uttrycka mot Mongoliet för vägran att gripa Putin. ICC kan till exempel åtala Mongoliet, men följderna för landet väntas inte bli allvarliga.

Mongoliet kan också gömma sig bakom vissa villkor i Romstadgan, som är domstolens grunddokument. Det kan vara möjligt för ett land att vägra gripa en efterlyst person, till exempel om man har ett strategiskt partnerskap med landet ifråga.

Att Putin fritt kan besöka ett ICC-land, även om en arresteringsorder har utfärdats mot honom, är ett hårt slag mot domstolens trovärdighet.

Det innebär en propagandaseger för Putin att åter kunna visa att västs stukturer inte kommer åt honom. ICC är en symbol för internationell lag och upprätthållandet av mänskliga rättigheter.

Oro för att andra länder också öppnar dörrarna för Putin

Ett orosmoment är också att andra länder nu tar efter, då man kan se att domstolen står rätt tandlös mot länder som bryter mot överenskommelserna i Romstadgan.

När Sydafrika tidigare var i Mongoliets position löstes problemet med att Putins resa inhiberades.

Härnäst riktas blickarna mot Mexiko, där den nya presidenten Claudia Sheinbaum installeras om några veckor. Den blivande utrikesministern Juan Ramón de la Fuente har sagt att Putin bjuds in till installationsceremonin liksom alla andra stats- och regeringschefer.

Mexiko är medlem av ICC, men hör också till de länder som har undvikit att ta ställning till Rysslands anfallskrig i Ukraina.