Borgbacken i Borgå får nya skyltar
Borgåbor känner inte till vilken värdefull historisk miljö de har i sin egen hemstad. Det är en av orsakerna till att Borgbacken får ny skyltning.
- Jag tror inte att alla vet en hurudan plats Borgbacken är, trots att man pratar om den och rör sig där, säger museidirektör Merja Herranen.
Det är fint att området används flitigt av Borgåborna, men det borde ske enligt områdets villkor, anser Herranen.
Pulka, picknick - och skräp
Området består egentligen av två kullar: lilla och stora Borgbacken. På lilla Borgbacken finns en förhistorisk gravplats. Också på stora Borgbacken har det funnits verksamhet redan innan själva träborgen som gav staden namnet Borgå byggdes på 1300-talet.
Den större kullen reser sig norr om Gamla stan, invid Maren. Borgå å ringlar sig runt de gröna kullarna. Backen är på sina ställen för brant att gå upp för utan att ta händerna till hjälp. De äldsta av tallarna som täcker kullarna är från 1700-talet.
Över de två torra vallgravarna går broar i trä. Borgåborna använder flitigt de stigar som går kors och tvärs på kullen och längs vallarna. Motionärer utnyttjar de branta trapporna och backarna för träning. På vintern åker de modigaste ner för branterna med pulka.
Tyvärr har också många lämnat efter sig skräp efter en picknick på kullen.
Människor välkomna
Museidirektör Merja Herranen från Borgå museum har inget emot att Borgbacken är populär bland stadsborna.
- Det är bra, vi behöver inte skydda den så att ingen kan gå här. Men människor borde veta vilket historiskt värde området har.
Det som är viktigt är att människor inte trampar upp nya stigar, förstör naturen eller skräpar ner. Kullarna lider ställvis av erosion.
Den nuvarande skyltningen är från 1980- och 1990-talet och har sett sina bästa dagar. De nya skyltarna får färgbilder och uppdaterad info. De dyker upp i sommar.
Forststyrelsen tar hand om Borgbacken och Museiverket bidrar med expertis om området. Merja Herranen berättar att träd som är farliga eller inte hör hem i miljön ska röjas från kullarna.
Borde undersökas igen
Förutom Borgbacken har det funnits liknande borgar i Bosgård i östra Borgå och i Sibbesborg i Sibbo.
De första arkeologiska utgrävningarna på Borgbacken gjordes redan på 1800-talet. Senast kullarna undersöktes var på 1970-talet. Enligt Merja Herranen skulle det vara dags igen.
- Det finns nyare apparater och sätt att forska. Det finns säkert föremål kvar i jorden.
Men eftersom Borgbacken är ett fornminnesområde, har inte gemene man rätt att fatta spaden och leta efter skatter på kullarna.
' /%3E%3C/svg%3E)
