Veganens julbord handlar om betydligt mer än att ersätta grädde med växtbaserat fett eller den traditionella julskinkan med en rulle gjord av vetegluten. Petra Österberg vill i första hand tänka på miljön och djurens välmående.
Det är fint med traditionellt julbord, men också roligt att pröva på något nytt. Allt fler väljer att laga lite grönare och därmed ofta också lite hälsosammare maträtter. En stor hit på de sociala medierna så här före jul är den gravade moroten. Färgen är densamma som gravad lax och också här ska tunna morotsskivor bäddas in i en saltbädd. Till skillnad från laxen ska moroten långsamt gräddas i ugn och efter det är den färdig att avnjutas till exempel på mörkt bröd med rödlök och smetana eller någon växtbaserad motsvarighet. Gott? Tja, efter lite tillsatt rökarom lär moroten vara riktigt god.
Petra Österberg har smakat på den gravade moroten och tycker att den smakade gott. Däremot kan hon inte säga om smaken påminner om gravlax eftersom hon inte minns smaken av fisk eller kött. Petra har varit vegan i drygt 20 år, alltsedan tonåren.
Väldigt lite julmatstraditioner
- Jag har bott utomlands i många år och där har det inte varit så noga med jultraditioner och vissa maträtter, säger Petra, som bland annat bott i Storbritannien och Thailand.
- Nu har vår familj flyttat till Finland och Ekenäs och det börjar kännas viktigt att införa vissa jultraditioner i och med att vi har en treårig son.
Petras man är från Thailand och där har man inte haft några speciella maträtter till julen, fastän också Thailand i övrigt har anammat en hel del av den västerländska julkommersen med glitter och glam.
- När jag bodde i Storbritannien var det populärt att laga ”nut roast” till jul. Det är grovt hackade nötter som mixas till en färs med kryddor och som sedan rostas, grillas i ugn. Det är en traditionell veganrätt i Storbritannien.
- Seitanpulver eller veteglutenprotein är något som används rätt mycket i Asien och hos oss används den som en ersättning för julskinka, säger Petra som märker att utbudet på butikshyllorna i Finland har blivit betydligt större under de år hon har bott utomlands.
Det är första julen för Petra och hennes familj i Finland. I år är det hennes mamma som fixar maten till julbordet och för Petra är det egentligen inte så viktigt vad allt mamman bullar upp med. Huvudsaken är att det är gott, eftersom Petra alltid tyckt om att äta god mat.
Viktigt att tänka på framtiden
- För mig är veganism ett etiskt, ekologiskt och hälsosamt framtidsalternativ. Vi vet så mycket mera om kroniska sjukdomar som är vanliga i Finland, som kostar samhället mycket och som vi ganska långt kan undvika om vi äter växtbaserad mat, säger Petra.
- Julen kunde vara en bra tid att avge nya löften för sig själv och sin omgivning. Jularna blir varmare för varje år. Ta till exempel den soja som produceras; största delen går till djurfoder i stället för att vi skulle kunna äta den direkt, säger Petra som tillägger att soja har många hälsofrämjande effekter trots att det finns många studier som också säger det motsatta.
- Det finns också många andra proteinalternativ än soja. De växtbaserade proteinkällorna är egentligen flera än djurprotein, kött, säger Petra.
Veganmat måste innehålla tillräckligt mycket protein för att vara mättande. Petra säger att kryddningen är det viktigaste för att få all mat god.
Veganmat som efterapar kött och fisk
Varför vill många experimentera med växtbaserad mat så att den ska påminna om kött och fisk så mycket som möjligt?
- Själv kan jag överhuvudtaget inte äta vegankorv, jag får kväljningar av det, svarar Petra. Men ta till exempel julen, den är full av traditioner. Då är det klart enklare för folk att ta steget ut till veganism om de serveras mat som påminner om den traditionella julmaten.
Vilken julmat gillar Petra?
- Jag är egentligen inte speciellt kräsen, det är inte så viktigt hur maten ser ut, men det är klart att maten ska vara god. Av julmaten gillar jag nog mest lådorna, säger Petra.
Veganismen är en livsstil
Petra vill poängtera att veganism är så mycket mera än mat. Veganism är för Petra och hennes familj en livsstil.
- Under alla mina år utomlands har jag mött så många människor som visat medmänsklighet och omsorg för andra, också för djur. Grisar är komplexa varelser, intelligentare än hundar. De behandlas illa inom vår djurproduktion. Fisket är oekologiskt och oetiskt. Fiskbestånden i de stora haven har minskat och mycket av den norska lax vi äter har fötts upp i fiskfarmer, riktiga miljöbovar. Dessutom är laxen en vandringsfisk som har behov att röra på sig, men nu tillbringar den hela sin livstid i trångbodda bassänger.
Det är lätt att vara en ekologisk vegan som äter lokal- och närproducerad mat. Veganen måste inte heller äta soja
Petra Österberg är naturvetare och har jobbat många år med naturskydd. Petra säger att hon med egna ögon sett hur djurarter nästan utrotats på grund av att regnskogar skövlas för palmolja eller sojaproduktion.
- Då ska ni veta att största delen av sojan går till djurfoder, inte till veganmat. Våra matval i butiken kan bidra till vad som sker på andra sidan av jordklotet. Det är lätt att vara en ekologisk vegan som äter lokal- och närproducerad mat. Veganen måste inte heller äta soja, säger Petra.
- Jag hoppas verkligen att veganismen inte är en övergående trend utan att vi alla börjar tänka på våra barns framtid och visar medmänsklighet och omsorg, inte enbart till våra medmänniskor utan också till våra medvarelser!
