Efter att Storbritannien röstade om ett utträde ur EU vänder sig Europas blickar nu mot Nederländerna där det hålls parlamentsval på onsdagen.
Frihetspartiet med Geert Wilders i spetsen har länge före valet lett opinionsundersökningarna och kan bli det största partiet i valet.
Wilders är en EU-motståndare ut i fingerspetsarna och har lovat en folkomröstning om Nederländernas EU-medlemskap om han får mandat till det.
Frågan är nu om ett nexit kan bli aktuellt.
- I det långa loppet måste Nederländerna lämna EU, säger Frihetspartiets partiledare Geert Wilders i en intervju för nyhetsbyrån Reuters. Vi behöver en nexit, vi måste lämna vissa fördrag för att få tillbaka nyckeln till vår framdörr.
Enligt Wilders är EU en politisk, byråkratisk organisation som har berövat nederländarna deras identitet och suveränitet.
Sannolikheten för nexit inte stor
Hur stor är då sannolikheten att Nederländerna lämnar EU? Inte speciellt stor, säger docent Adriaan Schout vid det Nederländska institutet för internationella relationer i Haag.
- Du är den tredje journalisten den här morgonen som frågar mig om den här saken, säger Schout. Det verkar som om hela världen vill veta hur anti-EU Nederländerna är.
Faktum är att största delen av partierna i Nederländerna är för EU-medlemskapet. Bara en handfull stöder en folkomröstning om nexit.
Och stödet för ett nexit bland nederländarna i allmänhet har sjunkit.
Före brexit-omröstningen i Storbritannien stödde 33 procent av nederländarna en nexit. Efter omröstningen har den siffran sjunkit till drygt 20 procent.
Osäkerheten kring brexit har skrämt människor, säger docent Adriaan Schout vid det Nederländska institutet för internationella relationer i Haag.
- Vi ser hur svårt britterna har det just nu med många öppna frågor medan klockan tickar framåt mot utträdet. Och den osäkerheten vill vi inte ha.
"Nederländerna kan inte stå ensamt"
Och när man frågar folk på gatan vad de tycker om ett EU-utträde så är det ingen som säger sig stöda det.
- Ett utträde skulle inte vara bra. Det är bättre om Europa samarbetar, det är det bästa för alla säger Zemaina.
Inte heller Mervin stöder ett nexit.
- Av ekonomiska orsaker skulle det inte vara en bra sak. Ett nexit skulle bara sätta käppar i hjulen för handeln med andra länder.
Nellie säger att Nederländerna är ett så litet land att det inte kan stå ensamt.
- Tidigare ansåg jag att vi inte borde ha gått med i EU men att lämna unionen nu, det går inte längre, det skulle vara galenskap, säger hon.
"Skrämseltaktiken har fungerat"
Partiledaren för det EU-kritiska partiet Geen Peil, Jan Dijkgraaf fnyser åt konstaterandet att stödet för nexit har minskat. Skrämseltaktiken har fungerat säger han.
- Människor har skrämts upp med att ett EU-utträde kan leda till krig, 30 procent mindre export, arbetslöshet och så vidare, säger Jan Dijkgraaf.
Dijkgraaf säger att han själv inte är någon nexitförespråkare men han är starkt kritisk till EU.
Nederländerna är den sjunde största exportören i världen och mycket beroende av handeln. Landet exporterar för kring 500 miljarder euro årligen och importen går lös på ungefär lika mycket.
Det är främst till Tyskland, Belgien, Storbritannien och Frankrike som Nederländerna exporterar bland annat livsmedel, raffinerad olja, elektronik- och läkemedelsprodukter.
Partiledare Jan Dijkgraaf vid Geen Peil säger att Nederländerna höll på med handel också före EU fanns.
- Vid ett EU-utträde skulle det förstås vara dåligt om alla andra länder i världen plötsligt inte skulle vilja idka handel med Nederländerna. Men risken för det är liten. Man skulle helt enkelt vara tvungen att förhandla fram nya handelsavtal och det har vi gjort redan före EU säger Dijkgraaf.
Grundlagen förhindrar bindande folkomröstning om EU-utträde
I de senaste opinionsmätningarna har stödet för Frihetspartiet gått ner en aning och premiärminister Mark Ruttes parti VVD har gått framåt. Och allt tyder på att det blir en mycket jämn kamp mellan partierna.
Men även om Geert Wilders Frihetsparti skulle vinna parlamentsvalet är det osannolikt att det blir ett nexit.
Wilders skulle knappast bli premiärminister eftersom de andra partierna vägrar samarbeta med honom.
Och så har vi det här med grundlagen. Den tillåter inte en bindande folkomröstning om befintlig lagstiftning, som till exempel lagstiftning om EU-medlemskap.
Och en rådgivande folkomröstning, som Storbritannien ordnade, är så gott som omöjlig eftersom hela parlamentet måste godkänna den. Och majoriteten av politikerna är ju för EU.
Nederländarna vill ha mer att säga till om
Orsaken till att det finns ett visst missnöje med EU bland nederländarna är, precis som i många andra länder, att man tycker att för många beslut om Nederländernas inre angelägenheter fattas i Bryssel.
Partiledare Jan Dijkgraaf vid Geen Peil förespråkar större suveränitet.
- Vi vill inte bli styrda av en europeisk superregering och en europeisk president. Vi vill ha mer att säga till om. Och vi vill inte ha ett federalt Europa, ett stort europeiskt rike.
Och docent Adriaan Schout är inne på samma linje.
- Nederländerna vill inte ha något federalt Juncker- Guy Verhofstadt Europa. Men vi vill ha ett stabilt Europa med regler.
Och därför tycker Schout att det är helt fel att koncentrera sig på nexit och Geert Wilders. Den största frågan enligt honom är om Nederländerna får en stabil regering.
- Hur kan Europa fungera om inte bara Nederländerna utan om också till exempel Frankrike, Belgien, Italien och Spanien har problem med instabila regeringar, säger Adriaan Schout.
Vad kommer att hända med euron?
Ett annat orosmoment enligt Adriaan Schout är euron.
- Skillnaderna mellan de olika euroländernas ekonomier är så stor att det kan leda till stora ekonomiska och politiska spänningar i eurozonen.
Många länder som Frankrike, Italien och Grekland har en enorm statsskuld.
Och medan andra länder har reformerat sin ekonomi så kan det till exempel i Italien fortfarande vara ett stort problem att hitta en bankautomat eller betala med betalkort.
- Det är ingen modern ekonomi säger Adriaan Schout, som är irriterad över att euron inte är ett valtema i Nederländerna.
- Om euroländernas ekonomier bara fortsätter att växa ifrån varandra, så ser det inte bra ut för euron, säger Schout.