Svoboda | Graniru | BBC Russia | Golosameriki | Facebook
Artikeln är över 5 år gammal

Författaren och teologen Tommy Hellsten har suttit 40 år på en utkiksplats i människans inre

När författaren, teologen och terapeuten Tommy Hellsten får frågan om han är troende brukar han svara "Senast i morse".

- På det sättet halkar jag ur det fack man försöker placera mig i. Mitt liv har på senaste året varit så utsatt att jag inte stiger upp ur sängen utan att be och överlåta.

- Har man hela sitt liv försökt kontrollera livet så är det inte helt lätt att börja tro på att det bästa som kan hända en är att förlora livskontrollen.

- Livet bär så länge jag själv inte försöker bära det. Min uppgift är att överlåta och avstå säger författaren, teologen och terapeuten Tommy Hellsten.

Dialog med Kristus

I årtionden har Tommy Hellsten dagligen satt sig bekvämt, öppnat vissa böcker och läst meditativt. Han har sökt sig in i en dialog med något som han kallar "Kristus".

Mitt liv har på senaste året varit så utsatt att jag inte ens vågar stiga upp ur sängen utan att ligga kvar en timme och be och överlåta.

Ske inte min vilja

- Det finns ingen möjlighet att jag själv skulle bära mitt liv, jag måste överlåta det.

Hellsten menar att det egentligen är en akt av tillit som föds ur övertygelsen om att man inte har den kraften och visheten att man själv skulle kunna bära sitt liv.

- Ske Din vilja, inte min. Kan jag det, så är jag trygg och känner tacksamhet. Överlåtelsen blir ett sätt att leva på. Det andliga livet kan börja i min maktlöshet.

Teolog Tommy Hellsten vattnar örter ombord på sin segelbåt
Tommy Hellsten Bild: Raimo Uunila/YLE

Att identifiera sig med sina omständigheter

Tommy Hellsten säger att vi kan inte ändra på någonting om vi inte först accepterar det som är.

- Vi har kanske en uppfattning om hur det ska gå i våra liv. Vad som ska hända för att vi ska vara lyckliga. Vi tänker att om vi lyckas få våra omständigheter såsom vi vill att de ska vara, då blir vi lyckliga. Vi identifierar oss med våra omständigheter.

Enligt Hellsten leder det här till att vi sätter krav på våra omständigheter. Vi kanske lyckas skapa de omständigheter som ger oss en tillfällig lycka, men det kommer aldrig att hålla. Vardagen hinner ikapp till sist. Vi måste acceptera de omständigheter vi just nu har. För att vi ska kunna ändra på dem.

Han målar upp bilden av sprickan i vår förträfflighet.

- Det är bara genom denna spricka som ljuset kan komma in.

"Boken skrevs i mig"

Tommy Hellsten hade gjort en disposition för boken "När allting faller på plats" hemma i Finland.

Tillsammans med sin fru Carita flög de till Kap Verde. Han skulle sitta och skriva i två veckor. Men när han tar fram datorn ur sin portfölj för att se på dispositionen så märker han att den blivit hemma.

Efter chocken kom tanken att detta kanske är meningen, att boken ska skrivas på ett annat sätt. Tommy fick en känsla av att det var någon som nappade tag i honom.

- Boken skrevs i mig. Det var en process där jag bars igenom. Den varade i sex veckor och som resultat föddes en bok. En bok som handlar om att den som vuxit upp utan kärlek ändå kan bli hel.

Tomy Hellsten sitter i segelbåt
Tommy Hellsten Bild: Raimo Uunila/YLE

En bok om kärlek

Tommy har en stark vilja att ännu skriva en bok om kärlek. Vi människor är i hög grad formade av vårt medfödda kärleksbehov.

- Det ämnet är så stort. Det är så heligt och ofattbart mäktigt. Har jag det som behövs för att kunna skriva den?

- Om boken är på väg mot mig så måste jag gå för att möta den. Då kommer den att skrivas i mig. Då kan jag inte sätta mej ner och fundera på om jag klarar av det eller inte. Om den inte är på väg mot mig så blir det en tom prestation och det orkar jag inte. Det skall komma ett lyft som berättar att boken vill födas.

Läs som följande