Fredrik Furu: Älskade hemorten Jakobstad har också betytt panikångest och jantelag

Musikern Fredrik Furu längtade bort från hemstaden Jakobstad och flyttade bort för att bli journalist. Med distans ser han mycket gott i staden han vuxit upp i, men också att livet i en småstad lägger stor press på vad andra tycker om en.

- Jag skulle ju bli journalist så jag flyttade och studerade till Vasa. Egentligen skulle jag ju bli fotbollsproffs, men när det sket sig med militären och sådär så då flyttade jag till Vasa, säger sångaren, musikern och artisten Fredrik Furu.

Han konstaterar också att man kan leva hela sitt liv i Jakobstad utan att prata finska, att flytta var också därför en stor förändring från den trygga och lugna uppväxten i småstaden.

- Jag har alltid varit nyfiken av mig, så det har funnits den här längtan bort. Sedan var det ju alla mina musikaliska förebilder. En stor del av dem är svenska artister som sjunger på svenska. Jakobstad är som ett litet Stockholm, man ser upp till vad som händer i Sverige. Så det fanns en dröm om att flytta till Stockholm och lyckas med musiken på något sätt.

"Man är lite i offside i Jakobstad"

Han har alltid haft mycket kontakt med sin hemstad. Hans föräldrar och flera vänner bor där. Men jobbet gör att han inte bor där.

- I alla fall i det här skedet av livet så behöver jag ha en kontakt till något större så att jag lättare kan åka på spelningar, finnas närmare intervjusituationer och liknande. Man är lite i offside i Jakobstad, för att använda en fotbollsterm.

I ett skede var det så där "nej nej Jakobstad, jag vill inte dit."

- I ett skede var det så där "nej nej Jakobstad, jag vill inte dit." Men sedan började jag se de positiva sidorna. Jag känner också att det inte är någon press att "Nu ska du flytt heim".

Hemstaden har påverkat låtskrivandet och självkänslan

Fredrik Furu ser att hans hemort påverkat både självkänslan och musiken han skriver.

- Jag är ganska folklig i mitt uttryck och skriver om vardagliga problem. Livets stora frågor har säkert påverkat, exempelvis bibelbältet och andligheten. Men också genom att jag på något sätt försöker se de här vanliga människorna från småstaden.

Han konstaterar också att man i en småstad på gott och ont präglas av omgivningen.

- Man blir ju alltid påverkad av jantelagen, att alla känner alla och vad ska folk tycka och det har varit både plus och minus för mig.

- Det är ju det där med vad ska folk tycka. Det har varit både plus och minus för mig. I ett skede av livet var det väldigt mycket minus för jag satte mycket press på mig själv om vad andra människor ska tycka om mig. Det ledde till panikångest och liknande. Som jag tror att har mycket att göra med uppväxten när jag ser tillbaka på det.

I ett skede av livet var det väldigt mycket minus för jag satte mycket press på mig själv om vad andra människor ska tycka om mig.

Kommer du någonsin flytta tillbaka till Jakobstad?

- Spontant svar: jag tror inte det, men man vet ju aldrig. Världen krymper så mycket idag. Var man än är så är det lätt att ta sig till olika ställen. Men samtidigt älskar jag ju den här småstadsgrejen när du kan gå på stan och du känner alla.

Fredrik Furu hade nyss spelning i Jakobstad tillsammans med Jack Vreeswijk och just nu ser han mycket positivt i och en utveckling av staden.

- Man känner att folk har börjat hitta dit också. Staden har en liten “revival” just nu i och med musikutbildningen som gör att det finns ett annat kulturutbud. Och ett nytt campus som var nästan lite för stort för Jakobstad i ett skede. Men nu var det jättevarm stämning där. Så jag tycker Jakobstad jobbar på bra, säger han.

Mer om att älska och avsky sin hemort i Närbild:

Programmet är inte längre tillgängligt

Närbild - Spela upp på Arenan (Programmet är inte längre tillgängligt)

Sänds i Yle Fem måndag 26.11 klockan 20 (repris 27.11 klockan 11).