Roh Petas kommer emot mig i Kajsaniemi i Helsingfors en varm, solig dag. Hen har en färggrann skjorta på sig som tillsammans med hens godmodiga uppsyn får mig på extra gott humör.
Vi sätter oss vid ett litet bord utanför det stora växthuset. Senare myser Roh när hen kallar sin skjorta för en "mommoskjorta".
Roh Petas (född 1987) har vuxit upp i en kärnfamilj i Borgå, gymnasiet gick hen i Helsingfors. Familjen var mycket ute i skärgården och Roh fick redan från barnsben med sig ett personligt ansvar för naturen och att inte skräpa ner, vilket kanske förstärktes av att hens föräldrar var medlemmar i Håll skärgården ren.
Som sextonåring blev Roh själv aktiv i miljöorganisationen Natur och Miljö och efter det skiftade hens engagemang till samhällsfrågor som har att göra med mänskliga rättigheter, hbtq frågor och frågor om jämställdhet. Dessa frågeställningar har nu också blivit hens professionella bana.
Roh har som internationell queeraktivist varit aktiv i internationella organisationer och har också erfarenhet av att bo och arbeta i Köpenhamn. Nu är Stockholm hemorten och Roh berättar skrattande att hen blivit byråkrat i och med arbetet för svenska staten på Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor MUCF. För hens del där handlar det om jämställdhets- och hbtq frågor, ett arbete hen blev erbjuden 2018.
Inga bestämda modeller finns
Roh berättar att hen inte identifierar sig inom man – kvinna uppdelningen, och sexuellt ser hen sig som icke hetero. ”Icke-binär, queer” tycker hen att fungerar tillräckligt bra.
Queer är ett uttryck som kan innebära en önskan om att inkludera alla kön och sexualiteter eller en önskan om att varken behöva identifiera sig eller definiera sig. För Rohs del gäller närmast det senare.
Samtidigt påpekar Roh att det alltså finns massvis med sätt att leva ut som icke-binär, att man kanske använder både han och hon eller hen eller något annat pronomen, exempelvis det… Så det finns ju inte någon bestämd mall, påpekar hen.
Och därför blir det också lite problematiskt om man talar bara med en person om vad det betyder att vara icke-binär, eller queer, eller bisexuell, eller homosexuell... eftersom uppfattningarna om vad det innebär kan vara så olika. Dessutom varierar sätten att uttrycka kön mycket.
Roh säger om sig själv att hen är ganska maskulin i sitt uttryck och uppfattas som man av de flesta. Hen tycker också själv att det finns jätte mycket som är fint och bra både i maskulinitet och femininitet.
Men alla förväntningarna om att vara det ena eller det andra mår Roh personligen inte bra av, säger hen. Istället vill hen göra helt sin egen grej, vad det än råkar vara.
Rätten att inte berätta sin historia
När jag frågar vad Rohs grej är tvekar hen, för delger hen sin berättelse om detta så är det ju bara en del av hens identitet. Det är ganska talande för normerna i samhället att just det ska vara det mest utmärkande för en person och det mest intressanta, uppfattar hen.
Samtidigt påpekar hen att det är bra att föra diskussioner om våra normer så vi öppnar upp för att alla inte känner lika, tycker hen. Det finns verkligen väldigt många olika sätt att vara människa på och det skall inte värderas olika.
Man skall inte ses som en sämre människa för att man är feminin eller har feminina drag och man är inte bättre om man är maskulin. Samtidigt är det ju så att maskulina egenskaper värderas högre och det är ju bland annat därför kvinnodominerade yrken är sämre betalda, vilket ju är orättvist, konstaterar Roh.
Men när en person bryter mot könsnormerna behöver det inte vara det viktigaste. Därför känns det för Roh som att hen inte nödvändigtvis vill bidra med mera till den typen av berättelser för att svara på utrop i stil med:
- Oj nu ska vi få höra på den här smaskiga historien om hur det är att vara en normbrytare!, ironiserar Roh.
På min fråga om vari det smaskiga består svarar Roh att det blir en slags exotifiering, där folk vill höra ”Aaa, du är annorlunda, huuur dååå?” Så samtidigt som det är bra att vidga sina vyer, finns det olika sätt att göra det på, konstaterar hen.
Viktigare tala om hur vi lever ut normer om kön
Intressantare skulle då kunna vara att tala om hur vi lever ut normer om kön, tycker Roh. Hur är du som normperson, har du ens reflekterat över varför du till exempel väljer just de kläder du väljer eller hur du kommunicerar på din telefons dejtingapp när du försöker få kontakt med någon? frågar hen sig.
För det är ju det att alla berörs av heteronormen och normer om just kön och sexualitet. Det är ju bara det att normerna märks endast när någon bryter emot dem, påpekar Roh Petas.
