Vem är hjälte och vem är antihjälte?

Det första många tänker på när man nämner hjältar eller antihjältar är säkert superhjältar som Spindelmannen, Stålmannen eller Läderlappen. Men med hjältar kan man också syfta till historiska och mer samtida hjältar inom idrotten, populärkulturen och konsten.

Hur föds då dessa hjältar och vad är skillnaden mellan hjälten och antihjälten? Svar på dessa frågor söktes under ett seminarium som ordnades förra veckan i samband med att Vetenskapsdagarna gick av stapeln vid Helsingfors universitet.

Bland de hjältarna som omnämndes under seminariet fanns Jean Sibelius, idrottarna Ville Ritola, Matti Nykänen och Mika Myllylä och musiker som Juice Leskinen.

Men vad kännetecknar då en hjälte?

För att bli hjälte krävs en exceptionell prestation, säger Ossi Viita, forskningschef på Finlands Idrottsmuseum, som forskat mycket om idrottshjältar.

– Inom idrotten innebär det att man ska ha vunnit guld i flera mästerskap och varit helt oslagbar i tävlingssammanhang. Man kan också bli hjälte om man förlorat i någon spännande tävling, säger Viita och syftar på Juha Mietos klassiska förlust i OS i Lake Placid år 1980 då Mieto förlorade förstaplatsen med en pytteliten marginal till svensken Thomas Wassberg.

– Hans prestation i den tävlingen samt hur bra han hanterade förlusten gjorde honom exceptionell och till en hjälte, säger Viita.

Inom idrotten innebär det att man ska ha vunnit guld i flera mästerskap och varit helt oslagbar i tävlingssammanhang. Man kan också bli hjälte om man förlorat i någon spännande tävling

säger Ossi Viita, forskningschef på Finlands Idrottsmuseum

"Alla blir inte hjältar"

Hjältar förväntas också vara modiga och kunna fungera som förebilder tillägger Viita. Men det räcker inte med en exceptionell prestation för att bli hjälte.

– Alla som lyckas inom idrotten blir inte hjältar. Det behövs också en dos karisma. Det är svårare att definiera vem som är karismatisk eller inte, men det är något som märks. Sen behövs också de som skapar berättelserna om hjältarna som journalister som med ett levande språk kan måla upp bilden av hjälten.

Alla som lyckas inom idrotten blir inte hjältar. Det behövs också en dos karisma.

säger Ossi Viita, forskningschef på Finlands Idrottsmuseum

Ett annat karaktärsdrag som borde uppfyllas är att hjälten ska vara ödmjuk.

– Om man är för stolt och förhöjer sig själv och prestationer då riskerar en hjälte bli mer en antihjälte, säger Viita.

Hjälten skapas av och för sin samtid


Viita berättar att hjältar skapas också av den tid de lever i, och att det under vissa tider funnits ett större behov av hjältar.

– Före självständigheten behövde man hjältar för att visa Finlands framfötter både inom idrotten och kulturen. Efter krigstiden fanns det också behov av hjältar för att öka kännedomen om Finland internationellt, för att öka försäljningen av finska produkter och för att knyta närmare kontakt med omvärlden.

I dag är behovet för hjältar inte detsamma konstaterar Viita.

– Som samhälle behöver vi inte hjältar på samma sätt som tidigare, eftersom Finlands position har stärkts jämfört med under första hälften av 1900-talet och Finland har blivit mer känt internationellt.

– Men för de som är intresserade av idrott ger vinster och fina bedrifter i idrottssammanhang inslag av fest i den annars gråa vardagen. De bästa och mest karismatiska idrottarna kan också fungera som viktiga förebilder för barn och unga.

Som samhälle behöver vi inte hjältar på samma sätt som tidigare, eftersom Finlands position har stärkts jämfört med under första hälften av 1900-talet och Finland har blivit mer känt internationellt

säger Ossi Viita, forskningschef på Finlands Idrottsmuseum

Hårda krav på hjälten

Balansgången mellan hjälten och antihjälten är snäv, eftersom de krav som ställs på hjälten är hårda och idealet kan därför vara svårt att leva upp till. När hjälten inte lyckas med det kan hjälten i stället förvandlas till en så kallad antihjälte.

Viita betonar att för idrottshjältar går det inte att leva på gamla meriter utan det gäller att fortsätta lyckas i tävlingsmoment.

– Upprepade misslyckanden skapar en anithjälte. De som följer med idrott kan oftast inte acceptera upprepade misslyckanden om hjälten fått alla möjligheter. för att lyckas.

Men hjälten blir också antihjälte om personen börjar bete sig på ett sätt som inte passar in i hjälteidealet.

– Det har funnits många särskilt manliga idrottshjältar som börjat supa och bete sig dåligt, till exempel hamnat i slagsmål, säger Viita.

Det har funnits många särskilt manliga idrottshjältar som börjat supa och bete sig dåligt, till exempel hamnat i slagsmål

säger Ossi Viita, forskningschef på Finlands Idrottsmuseum

Hur hjältar föds inom idrotten, konsten och populärkulturen sker på liknande sätt.

– Det behövs alltid att personen gör något exceptionellt som skiljer hjälten från en så kallad vanliga människa. Det behövs också att folk är intresserade och uppmärksammar prestationen.

– Men en skillnad är att man förhållit sig striktare till idrottshjältarnas alkoholbruk jämfört med hjältarna inom populärkulturen och konsten som druckit för mycket.

Vem skulle du kalla hjälte i dag?

– Alla definierar ju sina egna hjältar beroende på vad man själv har för intressen. Jag som länge varit intresserad av brottning tycker att en av dagens hjältar är brottaren Petra Olli som nyligen tog ett VM-Guld. Hon är en fin idrottare i en utmanande gren.

– Men hjältar behöver inte bara vara vuxna, utan också herrjuniorlandslaget i ischockey blev ju hjältar nu i och med deras vinst, säger Viita.