Arbetsrelaterad utbrändhet kommer inte heller i framtiden att ge den drabbade rätt till betald sjukskrivning. Trots att burnout nu finns med på Världshälsoorganisationens uppdaterade lista över sjukdomar och medicinska tillstånd.
- Problemet för de som drabbas kvarstår, säger Kristian Wahlbeck, forskardoktor på THL och utvecklingsdirektör på föreningen Psykisk hälsa i Finland rf.
Ingen förändring för den drabbade
Förra veckan kom nyheten om att världshälsoorganisationen WHO tar med burnout i den internationella kategorisering över sjukdomar och medicinska tillstånd. WHO:s nya lista träder i kraft år 2022.
Burnout anses i dag inte vara en sjukdom som ger en anställd rätt att vara sjukskriven med sjukdagpenning. Nyheten väckte hopp om att det kunde bli en ändring på detta.
Men så är inte fallet säger Wahlbeck.
- Utbrändhet ses inte heller i framtiden som en sjukdom. Skillnaden är att vi nu fått en definition på vad arbetsrelaterad utbrändhet är, säger Wahlbeck.
Wahlbeck säger att det finns utmattade personer som faller mellan stolarna. Utbrändhet gillas inte som en medicinsk diagnos och då får den drabbade klara sitt arbete så gott det går.
Eller vara ledig på egen bekostnad.
- Det har de flesta inte råd med och därför leder den här definitionen på burnout till ojämlikhet, säger Wahlbeck som anser att burnout därför borde vara en medicinsk diagnos.
Strikt arbetsrelaterad definition
WHO definierar burnout som ett syndrom som uppstår när kronisk, arbetsrelaterad stress inte vårdats på ett framgångsrikt sätt.
Burnout beskrivs som strikt arbetsrelaterat, ett tillstånd där man känner sig energilös och trött på jobbet, distanserar sig metalt från sitt arbete och känner negativitet och cynism inför sina arbetsuppgifter.
Utbrändhet beror på många orsaker
Personalchef Lena Holmberg på Snellmans köttförädling i Jakobstad är välbekant med fenomenet utmattning och utbrändhet. Men Holmberg säger att WHO:s definition är smal.
- Det är sällan som enbart arbetsbelastning som leder till burnout. Det finns många olika faktorer som gör att en person blir utbränd. Ibland beror det på omständigheter i privatlivet, säger Holmberg.
På Snellmans köttförädling försöker man därför tillsammans med arbetshälsovården kartlägga den utmattades livssituation.
- Vi ser på helheten och till hela männskan. Finns det problem i relationer, i familjer eller till exempel ekonomiska svårigheter som skapar stress, säger Holmberg.
Självupplevda krav
Holmberg säger att det tyvärr ofta är unga människor som drabbas av utbrändhet, duktiga människor som vill mycket. Ibland för mycket.
- Det är ledsamt att se att så många unga blir utbrända. Kraven är höga, också de självupplevda kraven som vi ställer på oss, säger Holmberg.
Unga kvinnor som bollar arbete, familj och fritid drabbas men också unga män som vill försörja sin familj och vara en duktig pappa och make.
I dag är tröskeln till att tala om psykiskt illamående och depressioner lägre säger Holmberg. Det gör det lättare att prata om och ringa in problemet.
Värk och ångest
Den som drabbas av utmattning får ofta också fysiska symptom som sömnsvårigheter eller ihållande värk. Det är inte alltid som den drabbade ens förstår att det handlar om utmattning utan tror att den har en fysisk åkomma.
Ofta leder tillståndet också till stark ångest.
- Det här gör att personen blir sjukskriven på grund av de fysiska symptomen. Man kan blir sjukskriven för stress ,om det hänt något akut i ens liv, men den sjukskrivningen kan inte fortgå under någon längre tid.
Lena Holmberg säger att det känns lite avigt att en person som främst är utbränd blir sjukskriven för exempelvis depression.
En byråkratisk åtgärd
Så vad innebär det då helt konkret att burnout nu finns med på listan över sjukdomar och medicinska tillstånd?
- Med en tydlig definition kan vi avgöra vem som är drabbad och hur många. Vi kan också göra jämförelser mellan exempelvis Finland och Sverige.
Så det blir alltså lättare att föra statistik och forska?
- Ja, så är det. Förändringen är främst byråkratisk, säger Kristian Wahlbeck.