Vår internetanvändning kräver allt mer el och den största boven är videor: “Det är en obekväm sanning man inte vill tala om”

IT-branschens koldioxidutsläpp är redan större än flygtrafikens. När det blir vanligare att se på videor så ökar utsläppen.

Klimatförändringen har fått många att granska sina levnadsvanor. Många har kanske ätit kött mer sällan, börjat använda kollektivtrafik oftare eller låtit bli att göra en viss flygresa till utlandet.

Men hur många har insett att det gäller att låta bli att se på kattvideor mer än nödvändigt?

Att titta på videor via internet och utnyttja olika former av streamingstjänster växer i popularitet hela tiden. I fjol höstas visade det sig att hela 58 procent av alla datatrafik härstammar från videostreaming.

Experterna oroas av den växande mängden energi som krävs och de medföljande koldioxidutsläppen som uppstår då vi använder internet i allt större utsträckning.

Streaming är en del av vardagen

Forskning från universitetet i Lancester visar att streaming har blivit en del av vardagen i Storbritannien. Streaming är för många det naturliga valet medan tv- och DVD-tittande minskar.

I undersökningen uppger personerna som varit föremål för forskningen att streamingtjänster gör det möjligt att sträckkolla på serier, och att de dessutom kan titta för sig själva.

Det är också vanligt att man streamar flera innehåll samtidigt; i singelhushåll kan innehåll streamas samtidigt via olika apparater.

Mike Hazas, medlem i forskningsgruppen, uppger för Yle att han uppskattar att en två timmar lång film i HD-kvalitet på Netflix kräver ungefär 1,13 kWh energi. Eller, som han uppgav för The Times, energi som räcker till att koka 60 koppar te.

Om man beaktar de koldioxidutsläpp som uppstår vid energiproduktionen i Storbritannien skulle filmen orsaka 300 gram koldioxidutsläpp.

Nästan omöjligt att välja en ”grön video”

Det är ändå väldig svårt att uppskatta hur mycket koldioxidutsläpp en enskild video orsakar. För en konsument är det nästan omöjligt att veta vilken video som skulle vara mer ”ekologisk”.

När man klickar igång en video på telefonen eller någon annan apparat, sker en lång kedjereaktion. Det finns exempelvis servrar, modem, routrar, en återgivningsapparat och en skärm - alla behöver el.

Beroende på teknologin och dess energiförbrukning, skärmstorleken och mängden data som ska överföras kan energiförbrukningen variera.

Största delen av energiförbrukningen som krävs för att en video ska snurra på, syns inte i konsumentens elräkning. Energi används i olika delar av världen i servrar och jättelika datacenter som måste kylas ner konstant.

Därför är det också svårt för konsumenten att hålla koll på hur mycket utsläpp en video orsakar.

Beroende på var servrar och andra nödvändiga apparater finns så kan utsläppen variera stort. Till exempel kan utsläppen för en server i Indien vara 4,5 gånger högre än för en i Finland eftersom elen som produceras i Indien orsakar mycket mer utsläpp än i Finland.

Var servern finns och hur många andra servrar videon överförs via förrän den dyker upp på ens skärm kan man som konsument inte påverka.

Forskning föråldras

Utvecklingen i branschen går framåt snabbt, och forskning i ämnet blir snabbt föråldrad.

2014 publicerade forskare vid universitetet i Berkeley en undersökning som visade att streaming av en video som är en timme lång orsakar 420 gram koldioxidutsläpp. Den här uträkningen baserar sig på information från år 2011.

Utgående från en uppskattning som ClimateCare gjort skulle en webbsida med bilder och videor orsaka koldioxidutsläpp på cirka 0,2 gram i sekunden, alltså 720 gram per timme. Den här uppskattningen baserar sig på information från 2009.

Större koldioxidutsläpp att vänta

Teknologie doktor, forskaren Kari Hiekkanen vid Aalto-universitetet menar att videotittandet troligen kommer att leda till ännu större koldioxidutsläpp i framtiden. Det här eftersom videor produceras i allt högre upplösning, vilket innebär att det blir ännu mer data att överföra.

Det har varit länge känt inom IT-branschen, men man talar inte så mycket om det. Problemet är stort, men i samhället i stort har man inte riktigt insett dess betydelse än, och branschen själv är inte särskilt aktiv i att betona saken, säger Hiekkanen.

– Det är en obekväm sanning man inte vill tala om. Många tänker att digitaliseringen kommer att minska på koldioxidutsläppen, vilket det också gör på många områden.

Han påpekar ändå att många digitala tjänster samtidigt är så enkla att använda att de används mer och mer.

Finländarna hör till de största videokonsumenterna

I global jämförelse är videotittandet i Finland helt i en klass helt för sig. En stor orsak till det här är att de flesta mobilabonnemang möjliggör obegränsad dataöverföring till en fast månadsavgift.

År 2017 var mobildataanvändningen i Finland den största inom OECD-länderna: 15,45 gigabyte i månaden. Till exempel i Sverige var motsvarande siffra 5,7 och i Tyskland var den 1,77.

Siffror från Transport- och kommunikationsverket Traficom visar att mängden data som överförs i mobilnätet har mångdubblats i Finland på bara några år.

Särskilt unga använder mycket data. Unga följer vloggare och lyssnar på musik via Spotify och kommunicerar ofta med vänner med hjälp av bildmeddelanden och videor.

– Det finns många unga miljömedvetna och oroade unga som ställer frågor om privatbilism, om att äta grönsaker och om att flyga, men de tar inte upp sin egen internetanvändning i det sammanhanget, påpekar Hiekkanen.

Ett osynligt problem som inte syns i konsumentens plånbok

Saken konkretiserades då Yle besökte Sandudds badstrand i Helsingfors. Ungefär varannan person som låg på stranden solade samtidigt som de använde sin mobiltelefon. Många berättade att de uttryckligen tittade på videor.

Till exempel Jenni Hänninen följde med sin favoritserie på Netflix. Hon sade att hon tittar på videor på nätet ungefär varannan dag.

Natalia Helkovaara berättade för sin del att hon åtminstone tittar på sina vänners Instagram-stories varje dag.

Båda har medvetet velat minska på sitt eget koldioxidavtryck. Ingendera har till exempel körkort. Hänninen berättar att hon aktivt återvinner kläder och undviker plastpåsar, medan Helkovaara huvudsakligen äter vegetariskt.

För båda två kommer det som en överraskning att videor leder till så stora koldioxidutsläpp.

Problemet är bristen på information. Många har säkert med olika räknare kommit fram till hurdana koldioxidutsläpp deras livsstil förorsakar, men ingen av de här räknarna omfattar videotittande eller nätsurfande.

– När man använder internet via mobilen kommer man inte att tänka på vad som sker där i bakgrunden; hur mycket infrastruktur och el som krävs. Det är ett osynligt problem och vi finländare är vana vid obegränsad tillgång till data. Det är billigt, lätt och syns inte i konsumentens egna elräkning, påpekar Hiekkanen.

Smarttelefoners koldioxidavtryck har tredubblats

IT-branschen ökar i snabb takt – till och med 30 procent per år. Samtidigt ökar dess årliga koldioxidutsläpp. Kari Hiekkanen säger att de redan är större än de utsläpp som den globala flygtrafiken förorsakar.

Enligt olika bedömningar så ger IT-branchen för tillfället upphov till 3–4 procent av hela världens koldioxidutsläpp, när flygtrafiken står för cirka 2 procent.

Smartmobilerna är en stor del av problemet. Hiekkanen säger att deras andel av branschens koldioxidutsläpp har tredubblats under det senaste årtiondet. Uppskattningar är att mobiltelefoner förorsakar en tiondedel av hela IT-branschens koldioxidavtryck.

De är också problematiska på ett annat sätt.

– De används relativt kort tid. Folk byter sina mobiler ungefär vartannat eller vart tredje år. När man räknar med den mängd koldioxid som tillverkningen av en mobil har förorsakat och också tar i betraktande den ström den har använt under sin livstid så motsvarar det 60 kilogram koldioxidekvivalenter.

Det skulle med andra ord ha samma klimatinverkan som det tidigare nämnda exemplet om en flygresa mellan Helsingfors och Stockholm, för en person.

Räcker elen till?

Under de kommande tio åren beräknas IT-branschen stå för en allt större del av den globala årliga elförbrukningen.

Prognoserna pekar oftast på mellan 6 procent och 14 procent. Timo Seppälä som är ledande forskare vid Näringslivets forskningsinstitut Etla kom däremot nyligen med en bedömning om att branschens elbrukning kunde uppnå så mycket som 21 procent om tio år.

– I de värsta prognoserna så förflyttas det som många andra sektorer sparar till IT-sektorns tillväxt, säger Hiekkanen.

I familjerna är situationen snart den att var och en tittar på sitt eget program, via sin egen apparat, i sitt eget rum

Kari Hiekkanen

En del av den totala konsumtionen beror på tillverkningen av våra apparater och en annan del på den ström som förbrukas.

Den största delen står datatrafiken och datacenter för.

När du klickar igång en video i din mobil, surfar på sociala medier, gör en Google-sökning eller skickar e-post, så aktiveras ett datacenter någonstans i världen. De här centren förbrukar massvis med elektricitet och det går också åt energi för att kyla dem.

Stora IT-företag har på många sätt försökt förbättra sin energieffektivitet och allt oftare satsar de också på grön energi.

– Förstås så leder det att det köps mer grön energi till att det produceras mer grön energi, men tjänsterna används 24 timmar i dygnet, oberoende om de körs med grön energi eller inte. När man tittar på videor på natten finns det till exempel inte särskilt mycket solenergi att tillgå, påpekar Hiekkanen.

Enligt prognoserna är det främst datacentrens och datatrafikens andel av energiförbrukingen som kommer att öka i framtiden. En stor orsak till det här är konsumtionen av video och musik, som redan nu står för största delen av internettrafiken.

Det har uppskattats att det snart kommer att vara så att 80–90 procent av nättrafiken går åt till videostreaming och till online-spelande. Ett beskrivande exempel är att det laddas upp cirka 500 timmar videomaterial till Youtube varje minut.

– En allt större del av fritiden går åt till att titta på videoklipp och till att lyssna på musik via nätet. I familjerna är situationen snart den att var och en tittar på sitt eget program, via sin egen apparat, i sitt eget rum, säger Hiekkanen.

Samtidigt ökar behovet av energi också på andra sätt. Till exempel kommer de allt vanligare elbilarna att kräva en del av energiproduktionen.

– Har vi snart el till allt det här, frågar sig Hiekkanen, som har undersökt digitaliseringen och dess fenomen i ett tiotal år.

”Man kan inte inverka innan medvetenheten finns”

Också vid Tankesmedjan och jubileumsfonden Sitra har experter blivit medvetna om saken. På hösten startar ett nytt projekt som ska titta närmare på datatrafikens och digitaliseringens utsläpp.

– Vi vill vara med om att öka förståelsen för hurdana utsläpp digitala lösningar har och i vilket skede de uppstår, alltså vilka kommer från datatrafiken, vilka från datacentren och vilka från de vanliga internetanvändarna, berättar Lotta Toivonen, som är expert på hållbart boende och hållbar rörlighet.

Dessutom ska man forska i hur den förnybara energin i praktiken kan räcka till det ökande elbehovet.

Toivonen vill inte ta ställning till enskilda utsläppskalkyler, för det finns så många faktorer som inverkar på dem, och också inom branschen finns det olika uppfattningar om utsläppseffekterna.

Det viktigaste skulle enligt Toivonen vara att öka samarbetet mellan olika aktörer så att man får mer öppen och genomskinlig information, med vars hjälp man sedan kan minska på utsläppen.

Hiekkanen vid Aalto-universitetet är av samma åsikt.

– Man kan inte få bukt med problemet förrän det finns ett allmänt medvetande och en allmän kunskap om att all konsumtion har ett energiavtryck och ett koldioxidavtryck, också den digitala konsumtionen, säger han.

I tillägg till den samhälleliga diskussionen så borde var och en tänka på sin egen digitala konsumtion, säger Hiekkanen. Vilka videor är helt nödvändiga att se på?

– Det handlar om de val som vi individer gör. Det finns 3,5–4 miljarder användare i världen och antalet användare ökar ständigt, särskilt i utvecklingsländerna. De här enorma användarmängderna ger upphov till en stor konsumtion, totalt sett.

En översättning av enartikel skriven på finska av Hanna Terävä vid Yle uutiset.

Rättelse 2.7.2019 klockan 14.02

En uträkning som visar att en video på internet orsakar 0,2 gram koldioxidutsläpp i sekunden eller 720 gram per timme har tagits bort. Uträkningen om energiförbrukningen baserar sig på föråldrad information och ger inte en tillförlitlig bild av den moderna teknologi som utnyttjas i dagsläget då man tittar på videor via nätet.
Det är sannolikt att uträkningen visar att de uppskattade koldioxidutsläppen är högre än vad de egentligen är.
De utsläpp som orsakas av videotittande på nätet påverkas av många faktorer, bland annat vilken apparatur som används, i vilket land man befinner sig i och hurdana tjänster man använder sig av. Därför är det svårt att uppskatta hur stora utsläpp som videotittande generellt skapar.

I artikeln och rubriken har också jämförelsen om att ett fyra dagars filmmaraton motsvarar en persons flygresa från Helsingfors till Stockholm tagits bort. I artikeln har också de intervjuades kommentarer om uträkningen kring utsläppen tagits bort.

Ny information kring energiförbrukning och videotittande har lagts till i artikeln: forskning från universitetet i Lancester och Berkeley samt en uppskattning från ClimateCare.

Ett nytt stycke om energiförbrukning och videor har lagts till, liksom en faktaruta om energiförbrukning i olika länder. Ett stycke om konsumentens möjligheter att utvärdera hur mycket energi som går åt till att titta på en video har lagts till.