"Att servera vakuumförpackad gröt går över mitt förstånd" – rektor besviken då Karleby går från nio till tre skolkök

Karleby stad går in för att på sikt minska antalet skolkök. I stället för dagens nio kök ska tre kök tillreda mer än 9 000 lunchportioner varje vardag, enligt ett principbeslut från stadsstyrelsen.

Maten ska i huvudsak köras ut till skolor och daghem kall för att sedan värmas upp på plats. Genom förändringarna räknar Karleby stad med att spara mer än en halv miljon euro per år i bland annat personalkostnader.

– Jag är chockad och besviken. Att i dag servera vakuumförpackad gröt är något som går över mitt förstånd. Jag ifrågasätter vad man vinner här förutom det ekonomiska, säger rektor Tua Masar i Villa skola där eleverna redan nu äter mat som de får från ett annat skolkök.

Politiker ser inga stora risker

Enligt Stefan Anderson (SFP) i stadsstyrelsen är det här ett beslut som ska ligga till grund för framtida beslut. Förändringarna kommer att ske under en övergångstid på sju-åtta år. Beslutet baserar sig på en utredning av tre olika alternativ för köksfunktionerna.

Anderson säger att det handlar om en komplex helhet men han ser flera positiva saker med utvecklingen.

– De som hade berett ärendet hade argument för att det är rätt riktning, med tanke på kvaliteten på maten. Att det är jämn och bra kvalitet. Det var deras argument och jag ser ingen orsak att misstro dem, säger Anderson.

Ser du några risker eller utmaningar?

– Jag är av princip mot alltför stark centralisering. Men å andra sidan har vi små avstånd här så det ska inte vara några problem med det. Jag kommer egentligen inte på några större risker.

Det gör däremot Tua Masar. Hon minns tiden när alla skolor hade egna kök och talar om skolköket som ett sätt att lära elever om närodlat och varifrån maten kommer. Att man kunde plocka lingonen till sylten själv och känna till mer än halvfabrikat.

– Vi har haft skolmatsprojekt och kunnat visa hur en engagerad köksa kan tillreda mat både enkelt och billigt.

Masar minns också kampen på 1990-talet för att få tillbaka den oskalade potatisen på menyn.

– Sedan dess har det bara gått utför, säger Masar.

– Det är klart det är en aspekt att ha kök i skolan. Också för 30 år sedan diskuterades det här med samma argument, att det är viktigt det finns kök i skolan. Men det kommer att finnas köksutrymmen i skolan nu också, maten ska färdigställas där på ort och ställe, säger Stefan Anderson.

Brunaktig gelé minskar aptiten

I dag får Villa skolas kökspersonal i regel koka ris, koka potatis eller göra sallad och mellanmål, men huvudrätten transporteras till skolan.

– Jag förstår att för 1,56 (priset för en lunchportion i dag i Karlebys kök reds anm) kan man kanske inte ha så stora förväntningar. Men jag är ytterst fundersam, säger Masar.

Vid första anblicken ser det kanske inte så läckert ut

Måste det automatiskt bli sämre för att köken blir större? Det kanske blir jättegott?

– Vi har fått mat från en annan skola i nio år och min erfarenhet är att såklart är maten ätbar, men jag kan inte säga att det är jättegott.

Masar säger att den mat som kommer till skolan i förpackningar ofta är grå-, grön- eller brunaktig.

– Vid första anblicken ser det kanske inte så läckert ut. Och när vi hade operation skolmat (ett projekt reds anm) konstaterade vi att 50 procent av smakupplevelsen handlar om synintryck, säger Masar.

Kall mat körs ut tre gånger per vecka

Enligt planerna ska största delen av maten i framtiden tillredas eller förberedas i ett stort fristående kök. Maten transporteras sedan i huvudsak kall till skolor och daghem tre gånger per vecka. En del mindre enheter kan få sina portioner varje dag.

En del mat, till exempel ärtsoppa, grönsakssoppor, potatismos och gröt, kommer att tillredas enligt cook and chill-metoden som innebär att den tillreds, kyls och sedan körs ut – i det här fallet i vakuumpåsar.

Målet är enligt beslutet att köken i Karleby ska göra näringsrik och smaklig mat på ett ekologiskt och effektivt sätt samt med rätt personaldimensionering.

Utredningen visar att inom fem år går 16 köksanställda i pension, och att rekrytera ny personal är enligt beredningen en utmaning.

Masar säger å sin sida att det ena hänger ihop med det andra.

– Om ingen vill jobba i min skola måste jag fundera vilken arbetsmiljö jag erbjuder, säger Masar.

– Om de som utbildat sig för storkök får som uppgift att värma upp mat så kan jag bra förstå att ingen söker det jobbet, säger Masar.

Kvaliteten ska bli jämnare

Masar frågar sig om beslutsfattarna vet vad barnen äter, eller hur lite de egentligen äter i dagens läge.

Stefan Anderson säger att han inte har ätit skolmat på åratal.

– Men argumentet bland beredarna var att kvaliteten kan stärkas. Och då hoppas man också att det blir tilltalande, säger Anderson som svar på att maten enligt Masar upplevs som grådaskig och inte så aptitretande.

I den bästa av världar kunde man hålla kvar köken men som det nu verkar är det en svår ekvation

På vilket sätt ska man stärka kvaliteten?

– Att man bättre kan beakta alla hälsorekommendationer och sådant, att det blir en jämnare kvalitet.

Och att man tillagar den kall och värmer upp den ska inte påverka kvaliteten negativt?

– Nej, inte enligt den bild jag fick. Men som sagt det här är saker man kan ändra på om det kommer andra argument under årens lopp. Inget händer nu genast, säger Anderson.

Portionspriset blir 1,28 euro – sparar en halv miljon per år

Enligt stadens uträkningar kommer investeringskostnaderna för det det valda alternativet att vara mer än sju miljoner euro. Där ingår ett nytt fristående kök som ska tillverka 5 000 portioner, samt investeringar i kyl- och värmeanläggningar till köken som ska ta emot maten.

De två andra köken som ska tillreda maten är Lucina Hagmans skola i Kelviå samt köket i det allaktivitetshus som ska byggas på Biskopsbacken.

Håller man kvar ungefär samma antal kök som i dag ligger investeringskostnaderna kring 2,5 miljoner euro.

Det är skrämmande hur lite barnen äter

I långa loppet ska alternativet med färre kök ändå vara billigare eftersom man kan spara in på personal- och transportkostnader samt att portionspriset sjunker från 1,56 till 1,28 euro.

Det väntas ge en inbesparing på ungefär en halv miljon euro per år.

– I den bästa av världar kunde man hålla kvar köken men som det nu verkar är det en svår ekvation; att behålla alla små kök och få det att gå ihop som helhet, säger Anderson.

Hoppas föräldrar reagerar nu

Tidigare utredningar visar att var tredje elev i Karleby i dag inte äter skolmaten som serveras.

– Det är skrämmande hur lite barnen äter, säger Masar.

Hon säger att vissa maträtter går åt och att det såklart finns elever som äter. Men också många som inte gör det.

– De äter inte en portion eller ens en halv.

Masar hoppas nu att föräldrar och föräldraföreningar ska reagera.

– Att man gör något innan det är för sent. Inget (kök) är byggt ännu, det är i planeringsstadiet. Ska vi fostra våra barn att i framtiden bara äta halvfabrikat, eller ska vi fostra dem att själva tillreda närproducerad mat, frågar sig Masar.