Överraskande forskningsresultat i Västnyland: Kustvattnen släpper ut betydligt mera växthusgaser än man anat

Havsområdet vid den västnyländska kusten binder mindre och avger mera växthusgaser än man tidigare trott. Det har kommit fram under arbetet med projektet Havsmanualen 2, där kustvattnet har kartlagts.

- Vi hade nog räknat med höga utsläpp av koldioxid och metan. Men halterna i vissa områden har överskridit förväntningarna riktigt rejält, säger projektledaren Matias Scheinin.

En annan överraskning som forskarna stötte på var storleken på de utsläpp av kol- och närsalter som inte kommer via åarna eller som punktbelastning ut i havet.

Med hjälp av mätningarna kan man nu definiera varifrån utsläppen kommer; de rinner ut till havet till exempel via utloppsdiken eller direkt från strandkanten.

- Landområden utan tillförsel via egentliga åar har en förvånansvärt stor betydelse för hur våra kustvatten mår, konstaterar Scheinin.

Samtidigt påpekar han att nästan hälften av de landområden därifrån vattnet rinner till den västnyländska kusten inte har någon koppling till en egentlig å.

Dessutom ligger de här landområdena mycket närmare havet än de som är anknutna till åar.

Stora vattenområden har undersökts

I projektet Havsmanualen 2 har kustvattnet i Hangö och Raseborg kartlagts. Den första Havsmanualen omfattade Raseborgs skärgård och då låg fokus speciellt på växtligheten i vattnet. Nu kan man dra slutsatser om hur växtligheten hänger ihop med vattnets tillstånd.

Forskarna har nu undersökt hur tillståndet i kustvattnen varierar i förhållande till miljöns naturliga egenskaper. Det handlar bland annat om salthalt, temperatur och hur utsatta ställena är för vågor och vind.

Det här görs genom att koppla mätinstrument till fartyg som sedan registrerar mätdata i realtid.

Många vinner på bättre vattenskyddsåtgärder

Idén med projektet är att erbjuda kunskap om hur man på bästa sätt ska förvalta kustmiljön, säger Matias Scheinin.

- Men den nya kunskapen kan man rikta ändamålsenliga vattenvårdsåtgärder till de ställen där de gör mest nytta, inte bara för vattnet utan också för klimatet och näringslivet, alltså på ett hållbart sätt.

Hans poäng är att man ska åtgärda problem innan de uppstår. Samtidigt blir också avkastningen för till exempel jordbrukarna bättre.

Det här beror bland annat på att kol och närsalter behövs i jordmånen, medan de däremot ställer till med problem om de rinner ut i havet och orsakar övergödning, havsförsurning och klimatförändring.

- Vi strävar efter en win-win-win situation. Under projektets gång har vi också bevisat att det är möjligt, säger Scheinin.

Åtgärder undersöks som bäst

I samband med projektet har man bland annat spritt ut 1 600 ton jordförbättringsfibrer på åkrar.

Åkrarna har valts ut utgående från resultaten i projektet och som bäst följer forskarna upp hurdan inverkan åtgärderna har på vattnet, klimatet och skörden.

Det som verkar vara rätt vanligt i de västnyländska kustvattnen är att organiska föreningar, som alltså innehåller kol, förvandlas till koldioxid och metan. Men det beror väldigt mycket på platsen och tidpunkten, liksom huruvida kolet binds av havet eller pyser ut i luften, säger Matias Scheinin.

- Genom att rikta åtgärder dit de behövs mest och gör mest nytta så vinner vi på väldigt många fronter.

Dessutom ger det här också ett nytt argument för vattenskydd, fortsätter han.

- Vi kan motivera vattenskyddsåtgärder även genom att säga att de har en mycket positiv inverkan på klimatet, samtidigt som det är kostnadseffektivt och hållbart. Vi slår inte två, utan många flugor i en smäll!

Kustvattnets kvalitet varierar mycket

Vattnets tillstånd vid den västnyländska kusten är väldigt varierande; kvaliteten ändrar både beroende på platsen och på tidpunkten, så som årstiden.

Det här beror både på de fysiska omständigheterna och på belastningsnivån, det vill säga utsläpp från land både förr och nu.

Vattnet i skärgården påverkas förhållandevis lite av bakgrundsbelastningen från egentliga Östersjön, säger Matias Scheinin.

- Men allt som händer här avspeglas i Östersjön och om vi får kustvattnen i skick så tackar Östersjön, sammanfattar han.

Inom ramarna för projektet Havsmanualen 2 mäts de egenskaper som utgör både grunden och gränserna för allt liv i kustvattnen - och de mäts med väldigt hög resolution och i hög omfattning.

- På det sättet kan vi berätta hur mycket och åt vilket håll som vattnets egentliga tillstånd avviker från det som är normalt med avseende på miljöomständigheterna. Det här är fullständigt nödvändigt för att man ska kunna förvalta kustmiljön utgående från objektiv fakta.

14.10.2020 klockan 13.15. Artikeln har tillfogats några förtydliganden. Ordet koldioxid har ersatts med växthusgaser i rubriken och ingressen eftersom utsläppen handlar om både koldioxid och metan. Det är också tydligare att projektet Havsmanualen 2 omfattar kustvattnen både i Raseborg och Hangö.