Svoboda | Graniru | BBC Russia | Golosameriki | Facebook
Hoppa till huvudinnehåll

Huvudstadsregionen

"Är kanske arkitektoniskt fint men inte värst praktiskt om man inte ser var trappräcket är" – splitternya huvudbiblioteket i Kyrkslätt kritiseras för otillgänglighet

Från 2020
Uppdaterad 17.11.2020 11:45.
Utsidan av biblioteket Fyyri. Det är en mulen dag, biblioteket är rostbrunt och har en skylt med ordet Kirjasto i lysande bokstäver utanför huvudentren.
Bildtext Den slutliga kostnaden för biblioteket ligger mellan 19 och 20 miljoner euro.
Bild: Yle/Rebecka Svedberg

I oktober öppnade det nya biblioteket i Kyrkslätt, Fyyri, sina dörrar. Det har riktats en del kritik mot byggnaden eftersom kostnaderna blev fem miljoner euro större än politikerna hade godkänt. Nu får Fyyri också kritik från Kyrkslätt handikappråd som anser att biblioteket är otillgängligt.

Stefan Taubert, ordförande för handikapprådet, beskriver Fyyri som en byggnad som delar åsikterna. Två stora problem är brist på skyltning och ledstänger i trapporna.

- Trapporna har bara ett räcke på ena sidan och på bara en höjd. Dessutom saknas kontrastfärger, vilket gör att det vita räcket och de vita trapporna smälter in i den vita väggen. Det gör att en person med nedsatt syn har svårt att orientera sig, säger Taubert.

Taubert menar att det för tillfället är svårt att orientera sig till hissen på grund av en bristfällig skyltning.

- Man har gjort lösningar som helt enkelt inte uppfyller kraven för användarsäkerhet och tillgänglighet.

Stefan Taubert står i trappan på Kyrkslätts tågstation.
Bildtext Stefan Taubert är ordförande för Kyrkslätts handikappråd. Trappan ner till tunneln som går under tågspåren får också kritik av rådet.
Bild: Yle / Hanna Othman

Nya bestämmelser gäller inte Fyyri

Enligt Daniel Grönroos, byggnadstillsynens ledande byggnadsinspektör vid Byggnadstillsynen i Kyrkslätt, har Fyyri byggts i enlighet med alla bestämmelser - som gällde just då.

De bestämmelser och förordningar som gäller offentliga byggnader förnyades år 2018. Fyyri beviljades bygglov 2016, och då var det andra anvisningar som gällde.

- Handikapprådet har tagit de här nya direktiven från 2018 som förordningar vilket de inte är. Vissa är förordningar och bestämmelser medan andra bara är direktiv, men de gäller inte en byggnad som fått bygglov 2016, säger Grönroos.

- Det ska till exempel finnas räcke i trapporna, men det är endast en rekommendation om att det ska finnas räcke på två olika höjder - inte en regel, fortsätter han.

Vi kan inte ta retroaktivt i bruk nya bestämmelserna för gamla byggnader

Daniel Grönroos, ledande byggnadsinspektör

Den största skillnaden mellan bestämmelserna om tillgänglighet i offentliga byggnader som gällde 2016 till dem som togs i bruk 2018 är ledstänger i trappor. I offentliga byggnader har anvisningarna för ledstänger tidigare varit rekommendationer, men 2018 blev de bestämmelser som måste följas under byggets lopp.

Ledstången ska fortsätta 30 centimeter över trappan och finnas på två olika höjder.

- Som sagt gällde det här inte 2016 och vi kan inte retroaktivt ta i bruk nya bestämmelserna för gamla byggnader, säger Grönroos.

Så här såg det ut i biblioteket Fyyri strax innan det öppnade för allmänheten.

Biblioteket Fyyri har öppnat sina dörrar - vi fick en smygtitt i nybygget - Spela upp på Arenan

"Byggnaden ska vara tillgänglig för alla användare, men alla önskemål kan inte uppfyllas"

Från handikapprådet sida önskar Taubert att arkitekterna redan i planeringsskedet diskuterade med någon som är insatt i tillgänglighetsfrågor.

- Det står till exempel inte i bestämmelserna att kontrastfärger är viktiga. Men om man involverade någon som har mer kunskap om tillgänglighet och vad som är bra att ta i beaktande redan från första början skulle arbetet vara lättare, konstaterar Taubert.

- Även om det nu är arkitektoniskt fint att räcket smälter in i bakgrunden är det inte värst praktiskt om man inte ser var det är.

Enligt Grönroos har Fyyris arkitekter visat bibliotekets ritningar för handikapprådet och efterlyst önskemål.

- De flesta önskemål som protokollförts 2016 har förverkligats, men just den här trappan och några bänkar var önskemål som inte uppfylldes. Byggnaden ska vara tillgänglig för alla användare, men alla önskemål kan inte uppfyllas.

Daniel Grönroos
Bildtext Daniel Grönroos.
Bild: Yle/Minna Almark

Taubert påpekar att frågor om tillgänglighet inte endast berör marginalgrupper utan alla under livets olika skeden.

- Alla är någon gång barn och behöver ett lägre räcke. Några är kortvuxna och då gäller samma sak. Ibland bryter man benet och då behöver man hitta till hissen. Tillgänglighetsfrågorna gäller inte bara en viss grupp utan det handlar om oss alla, säger han.

Kommunen ska gå igenom feedbacken

Är det möjligt att förbättra tillgängligheten i Fyyri i efterhand?

Enligt Anna-Kaisa Kauppinen, direktör för samhällstekniska väsendet, kommer Kyrkslätt att gå grundligt igenom feedbacken tillsammans med arkitekterna och överväga hur de kunde lösa de problem som uppstått.

- Kanske problemet med trapporna går att förbättra ännu i efterhand, säger Grönroos.

Också tunneln vid tågstationen får kritik

Det är inte bara biblioteket Fyyri som får kritik av kommunens handikappråd. Rådet har också kritiserat tunneln vid Kyrkslätts tågstation som renoverades tidigare under året.

Det är klart att det finns plats för mer diskussion och samarbete i de här frågorna

Stefan Taubert, ordförande för handikapprådet i Kyrkslätt

Också här finns det brister gällande räckena. I trapporna som leder ner till tunneln under spåren finns räcken på båda sidorna av trappan, men på ena sidan finns en servicedörr på mitten och där blir ett hål utan räcke. Det går inte heller att ta sig ner längs andra sidan av trappuppgången eftersom där finns en ramp för barnvagnar.

I rapporten påpekas också att skyltarna till spåren är för små och att de inte är tillräckligt högt uppe för att visa var hissarna finns. Enligt Stefan Taubert är det inte alltid så lätt att lyfta fram tillgänglighetsfrågor.

- Det varierar hur man tar till sig det vi påpekar. Ibland känns det som att ingen riktigt tar till sig det och ibland är det effektivare att föra dialog med tjänstemän, säger Taubert.

Han önskar att frågorna oftare tas upp i kommunens olika nämnder. Dels för att det kan leda till förändringar, men dels för att ge makthavarna mer information om hur det fungerar i praktiken.

- Det är klart att det finns plats för mer diskussion och samarbete i de här frågorna.