Boskap tar upp en stor del av världens odlingsmarker, säger författaren Risto Isomäki – marker som kunde lindra klimatuppvärmningens effekter
Mänskligheten står inför många stora problem. Men enligt författaren Risto Isomäki finns det en lösning som skulle lösa flera av dem samtidigt.
Risto Isomäki om maten som kunde lösa våra problem
Med boken Ruoka, Ilmasto ja terveys (Maten, klimatet och hälsan) summerar författaren Risto Isomäki en del tankar han utvecklat även i tidigare böcker, bland annat i Miten Suomi pysäyttää ilmastonmuutoksen (Hur Finland stoppar klimatförändringen).
Isomäki fick statens informationspris i höstas för sitt livsverk som publicist och författare. Han har publicerat både romaner och faktaböcker och har varit aktiv i flera medborgarorganisationer och miljöorganisationer.
Romanen Sarasvatin hiekka nominerades till Finlandiapriset 2005 och fick en uppföljning i höstas; Vedenpaisumuksen lapset.
Den centrala tanken i Ruoka, ilmasto ja terveys är att djurhållning är den viktigaste enskilda källan till mänsklighetens stora problem. Men där finns också en del av lösningen.
Om vi lyckas begränsa kreatursuppfödningen betydligt så frigörs en väldig mängd mark som kan användas till andra ändamål vilket gör att vi kunde lösa miljö- och klimatproblemen mycket lättare.
I dagens läge används nästan hälften av jordens isfria mark till antingen vall eller foderproduktion.
Stora fördelar för hälsan
Isomäki är ingen rabiat vegan. Han presenterar fakta och undersökningar från många olika håll. Det finns många orsaker till varför vi borde övergå till en växtbaserad diet eller i alla fall äta mycket mera grönsaker.
Även för den inbitne köttätaren ger Isomäkis bok något att tänka på. Vad vi äter behöver inte vara en del av vår identitet.
Redan en minskning av animaliska produkter är bra för hälsan och planeten. Många av våra vanligaste sjukdomar kunde undvikas med en växtbaserad diet och effekterna kan vara mycket positiva.
Men även veganer drabbas av köttindustrin. Industriell djurproduktion är den viktigaste orsaken till nya farliga virus som orsakar pandemier.
Även när det gäller covid-19 är forskarna övertygade om att smittan härrör från djurriket även om man inte kan säga precis hur virus hoppat från värddjur till värddjur.
Djurhållning i stor skala är också den största orsaken till utvecklingen av antibiotikaresistens eftersom fyra femtedelar av all antibiotika används till att göda och hålla djur friska.
Det här gäller dock inte i Finland, där djur får antibiotika främst om de är sjuka.
Matsvinn i stor skala
Isomäki menar att det i dagens djurproduktion inte är fråga om att producera mat, utan det är mera en storskalig matförstörelse. En stor mängd växtprotein och kolhydrater förvandlas till en avgörande mindre mängd animaliskt protein, fett och kalorier.
80 procent av världens jordbruksmark används till boskap, som bara står för 18 procent av kalorierna vi äter.
Industriell djurhållning bidrar också till vattenbrist, nedsmutsning av både grundvatten och ytvatten, svält i världen och till att hotade djurarter utrotas efterhand som deras livsutrymme minskar.
- Vi slipper alla dessa problem om vi ändrar vår diet. Och det skulle verkligen löna sig för oss att göra det, säger Risto Isomäki.
I USA, där man äter allra mest animalisk föda och köttet har en högre fettprocent, lever amerikaner i genomsnitt nästan tio år kortare än befolkningen i asiatiska länder där man äter hälsosammare, som Japan, Hong kong eller Sydkorea.
- Skillnaden är uppseendeväckande med tanke på vilket rikt land USA är, konstaterar Isomäki.
Djur som föds upp i stora industrihallar där de inte kan röra sig utvecklar ett kött med stora mängder mättat fett. Så vi äter inte bara mera kött utan också ett mer ohälsosamt kött på grund av intensiv djurproduktion.
- Det här är inte ett ärende som får den uppmärksamhet det skulle förtjäna även om det är den största enskilda faktor som inverkar på vår hälsa mer än någon annan - helt i egen klass, menar Isomäki.
För många på för liten yta
Det som forskare länge har varnat för är att djurfabriker i kombination med att vi blir allt fler människor på jorden ökar risken för pandemier. Det är coronapandemin ett tydligt exempel på. Speciellt utsatta är höns som packas i tusental i stora hallar.
Här får Risto Isomäki medhåll av Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet som skrivit boken Pandemi: myterna, fakta, hoten.
Olsen är övertygad om att världen skulle bli en bättre och friskare plats om fler blev veganer eller vegetarianer. Det finns nämligen en stark koppling mellan rovdrift på vilda djur, djurindustrins massuppfödning och pandemier.
- Om man packar in tusentals djur i en fabrik där de föds upp på ett sätt de inte är ämnade för, då utvecklas sjukdomar som sprids via djur till personal till resten av världen, menar Olsen.
Den negativa spiralen är enkel att förstå: ju billigare kött, desto fler kommer att äta kött. Och ju större efterfrågan på billigt kött, desto mer ökar risken för fler storskaliga djurfabriker.
Allt räknas inte in
Enligt klimatpanelen IPCC:s och FN:s livsmedelsverk FAO:s uppskattning står djurproduktionen för 20 procent av de av människan producerade växthusgasutsläppen.
Men Isomäki anser att det här är en beräkning i underkant eftersom världens miljarder hektar betesmarker varje år avger stora mängder koldioxid, enligt ett otal undersökningar.
De här utsläppen är inte med i officiella beräkningar. De metanutsläpp som kommer från vattendrag, konstgjorda dammar och eutrofierade (näringsrika), naturliga vattendrag räknas inte heller till djurproduktionens utsläpp.
De konstgjorda dammarnas utsläpp räknas till energiproduktion. De naturliga vattendragens utsläpp räknas som naturliga utsläpp fast deras eutrofiering till största delen beror på boskapsuppfödning.
Men det avgörande är alltså att djurproduktionen använder nästan hälften av den mark som finns att tillgå. Vi kunde använda den här marken, som ofta är karga betesfält vilka producerar förhållandevis lite kött, till att plantera träd, bioenergi eller mat som lämpar sig för människor istället.
Om vi får en del av den marken i produktiv användning är det mycket lättare för oss att lösa klimatkrisens utmaningar, menar Isomäki.
Djurhållning hotar vilda djur
Ju mer animalisk föda vi kräver desto mindre vild natur lyckas vi bevara och det spelar en roll för hur många arter som dör ut.
Biodiversiteten hotas först och främst av klimatuppvärmningen men den näst viktigaste orsaken till hotad mångfald är att de naturskyddsområden som finns är små öar eller reservat där hotade arter kan leva.
Men när klimatet värms upp kan de här arterna inte förflytta sig norrut mot kyligare trakter, utan de dör när deras omgivning blir omöjlig för dem.
Vad borde nu hända för att fler skulle övergå till en växtbaserad diet?
- En stor del av människorna har inte förstått sambandet mellan pandemier, antibiotikaresistens och klimatets koppling till djurhushållning, säger Isomäki.
Men han är optimist och tror på kommande generationer. Yngre människor som är oroliga för planetens utveckling har övergått till vegetarianism och deras exempel påverkar människor omkring dem.
En annan faktor som också inverkar är att livsmedelsindustrin har mycket att vinna på att sälja vegetariskt protein. Det ger dem en högre vinstmarginal än när de säljer animaliska produkter.
Därför utvecklas många veganska produkter med fart och i framtiden kommer vi att ha många vegetariska alternativ av bland annat konstgjort kött som tillverkats i laboratorium och vars pris snart kan konkurrera med vanligt kött.
- Det vi äter nu avgör hur ensamma människorna blir på planeten i framtiden, hur många djurarter de har sällskap av, konstaterar Isomäki.