Jonas Jungar: Ansvarsfull journalistik - alla medierevolutioner till trots finns det vissa principer som består

Redan år 1968 beslöt de finländska massmedierna gemensamt att övervaka sig själva för att bidra till förtroendet för journalistiken. Så föddes Opinionsnämnden för massmedier (ONM) och Journalistreglerna. Jonas Jungar skriver om en jubilerande 50-åring som känns mer relevant än någonsin.

I min ungdom var det här med medier ganska enkelt - papperstidningen ramlade in genom brevinkastet, på tv:n fanns tre kanaler och så lyssnade man på radio. Så såg informationsförmedlingen ut i väldigt många år, innan en teknisk utveckling av sällan skådat slag revolutionerade alltsammans.

Vi har genomlevt en otrolig transformation från svartvit tv, transistorradio och trycksvärta till Facebook-algoritmer, virtuell verklighet och fake news.

Men fortfarande behövs någon som sållar i oceanerna av information. Som gör en bedömning av vad som är relevant och trovärdigt, som presenterar det i en begriplig form och ger nyheten ett sammanhang.

Det hantverket kallas journalistik och förutsätter en yrkeskunskap, precis som vilket som helst annat värv.

Men vi journalister ska naturligtvis gå i dialog med er i publiken. Vi ska öppet argumentera för de val vi gör i vår rapportering. Ni har rätt att förvänta er ansvarsfull journalistik av oss, att vi redovisar för hur vi förvaltar vår roll som fjärde statsmakt.

Vem har då rätt att tolka det ansvaret? Vem definierar vad som är seriös journalistik?

Opinionsnämnden för massmedier (ONM) är ett självregleringsorgan som förläggarna och journalisterna grundade redan år 1968. Dess uppgift är att tolka god journalistisk sed samt försvara yttrande- och publiceringsfrihet, något som finländarna faktiskt verkar känna ganska bra till.

Vem som helst kan göra en anmälan till ONM ifall man upplever att vi i vårt arbete brutit mot god journalistisk sed.

Det hantverket kallas journalistik och förutsätter en yrkeskunskap, precis som vilket som helst annat värv

I år fyller ONM 50 år, och som en av dess medlemmar är Yle med i den kampanj för ansvarsfull journalistik som pågår under det här året. Vi vill med den här kampanjen visa publiken vem som förbinder sig till branschens mest centrala principer, nedtecknade i Journalistreglerna.

Det handlar t.ex. om oberoende, om källkritik, om skyddet för privatlivet, om intervjuobjektets rättigheter och inte minst: om vår skyldighet att rätta fel. Yle har dessutom kompletterat det regelverket med sina egna principer.

En grafisk dekal som symboliserar den ansvarsfulla journalistik som ONM värnar om kommer därför att synas på Yles olika kanaler (och i andra medier) den närmaste tiden, en liten påminnelse om det vi stått och alltid kommer att stå för. En kvalitetsstämpel om man så vill. Så här ser den ut:

Tomma, vackra ord kanske någon kan tycka. Vad är våra löften på riktigt värda?

Finland är världsetta när det gäller förtroendet för etablerade medier

Som uttolkare av reglerna är ONM visserligen ingen domstol. Den är ingen myndighet och den har ingen offentlig makt. Men jag kan försäkra er att vi tar Journalistreglerna på allvar.

Publicistiska avväganden görs alltid med dem i åtanke, för en fällande “dom” i Opinionsnämnden är något vi vill undvika till varje pris.

I en bransch där förtroendet kanske är det viktigaste kapitalet verkar den här typen av självreglering fungera bra också i en internationell jämförelse - Finland är faktiskt världsetta när det gäller förtroendet för etablerade medier.

Jonas Jungar är chef för kvalitetskontroll och publikdialog vid Svenska Yle

Gjorde medierna bort sig? Testa om du känner till de journalistiska reglerna

Hur du skulle tolka de journalistiska reglerna?