Svoboda | Graniru | BBC Russia | Golosameriki | Facebook
Pumunta sa nilalaman

Niyon

Mula sa Wikipedia, ang malayang ensiklopedya
(Idinirekta mula sa Neon)
Niyon, 00Ne
Niyon
Appearancecolorless gas exhibiting an orange-red glow when placed in an electric field
Standard atomic weight Ar°(Ne)
  • 20.1797±0.0006
  • 20.180±0.001 (pinaikli)[1][2]
Niyon in the periodic table
Hydrogen Helium
Lithium Beryllium Boron Carbon Nitrogen Oxygen Fluorine Neon
Sodium Magnesium Aluminium Silicon Phosphorus Sulfur Chlorine Argon
Potassium Calcium Scandium Titanium Vanadium Chromium Manganese Iron Cobalt Nickel Copper Zinc Gallium Germanium Arsenic Selenium Bromine Krypton
Rubidium Strontium Yttrium Zirconium Niobium Molybdenum Technetium Ruthenium Rhodium Palladium Silver Cadmium Indium Tin Antimony Tellurium Iodine Xenon
Caesium Barium Lanthanum Cerium Praseodymium Neodymium Promethium Samarium Europium Gadolinium Terbium Dysprosium Holmium Erbium Thulium Ytterbium Lutetium Hafnium Tantalum Tungsten Rhenium Osmium Iridium Platinum Gold Mercury (element) Thallium Lead Bismuth Polonium Astatine Radon
Francium Radium Actinium Thorium Protactinium Uranium Neptunium Plutonium Americium Curium Berkelium Californium Einsteinium Fermium Mendelevium Nobelium Lawrencium Rutherfordium Dubnium Seaborgium Bohrium Hassium Meitnerium Darmstadtium Roentgenium Copernicium Nihonium Flerovium Moscovium Livermorium Tennessine Oganesson
He

Ne

Ar
fluorineniyonsodium
Group18
Period2
Block  p-block
Electron configuration[He] 2s2 2p6
Electrons per shell2, 8
Physical properties
Phase at STPgas
Melting point24.56 K ​(−248.59 °C, ​−415.46 °F)
Boiling point27.104 K ​(−246.046 °C, ​−410.883 °F)
Density (at STP)0.9002 g/L
when liquid (at b.p.)1.207 g/cm3[3]
Triple point24.556 K, ​43.37 kPa[4][5]
Critical point44.4918 K, 2.7686 MPa[5]
Heat of fusion0.335 kJ/mol
Heat of vaporization1.71 kJ/mol
Molar heat capacity20.79[6] J/(mol·K)
Vapor pressure
P (Pa) 1 10 100 1 k 10 k 100 k
at T (K) 12 13 15 18 21 27
Atomic properties
Oxidation states0
Ionization energies
  • 1st: 2080.7 kJ/mol
  • 2nd: 3952.3 kJ/mol
  • 3rd: 6122 kJ/mol
  • (more)
Covalent radius58 pm
Van der Waals radius154 pm
Color lines in a spectral range
Mga linyang espektral ng niyon
Other properties
Natural occurrenceprimordiyal
Crystal structureface-centered cubic (fcc)
Face-centered cubic crystal structure for niyon
Thermal conductivity49.1×10−3 W/(m⋅K)
Magnetic orderingdiamagnetic[7]
Molar magnetic susceptibility−6.74×10−6 cm3/mol (298 K)[8]
Bulk modulus654 GPa
Speed of sound435 m/s (gas, at 0 °C)
CAS Number7440-01-9
History
PredictionWilliam Ramsay (1897)
Discovery and first isolationWilliam Ramsay & Morris Travers[9][10] (1898)
Isotopes of niyon
Template:infobox niyon isotopes does not exist
Kategorya Kategorya: Niyon
| references

Ang neon ay isang elementong kimikal sa talahanayang peryodiko na sinasagisag ng simbolong Ne at nagtataglay ng atomikong bilang 10.

Mayroon din itong atomikong timbang na 20.183, punto ng pagkatunaw (MP o melting point) na 248.67 °C, punto ng pagkulo (BP o boiling point) na 245.95 °C, at V na 0.[11] Bagaman isang napakakaraniwang elemento sa uniberso, bihira ito sa mundo. Isa itong hindi magalaw, walang-kulay, at hindi nakikitang gas sa pamantayang mga kalagayan o kundisyon. Nagbibigay ang neon ng kakaiba at natatanging mamula-mula o naranghalang katingkaran kapag dinaanan ng kuryente[11] at kapag ginamit sa tubong Geissler o tubong pangdiskarga at mga lamparang neon (ilawang neon).[12][13] pangkalakalan (commercial) na nakukuha ito mula sa hangin, kung saan natatagpuan ito sa maliliit o bakas na mga bilang. Ginagamit ito para sa mga ilaw ng neon ng lungsod.[11] Nagmula ang salitang neon sa salitang Griyegong nangangahulugang "bago". Natuklasan ito nina William Ramsay (binabaybay ding William Ramsey[11]) at Morris W. Travers noong 1898.[11]

Hindi ito nagkakaroon ng reaksiyon at hindi sumasanib sa iba pang mga elemento,[11] kaya't matatagpuan nag-iisa o nagsasarili lamang. Bagaman may katangiang maging mapula o narangha kapag dinaanan ng kuryente, umiilaw o nagliliwanag rin ito na may iba't ibang mga kulay. Dahil sa kalidad o katangiang ito ng neon, kaya ito ginagamit sa mga karatula.

Mga sanggunian[baguhin | baguhin ang wikitext]

  1. "Standard Atomic Weights: Neon" (sa wikang Ingles). CIAAW. 1985.{{cite web}}: CS1 maint: date auto-translated (link)
  2. Prohaska, Thomas; Irrgeher, Johanna; Benefield, Jacqueline; Böhlke, John K.; Chesson, Lesley A.; Coplen, Tyler B.; Ding, Tiping; Dunn, Philip J. H.; Gröning, Manfred; Holden, Norman E.; Meijer, Harro A. J. (2022-05-04). "Standard atomic weights of the elements 2021 (IUPAC Technical Report)". Pure and Applied Chemistry (sa wikang Ingles). doi:10.1515/pac-2019-0603. ISSN 1365-3075.{{cite journal}}: CS1 maint: date auto-translated (link)
  3. Hammond, C. R. (2000). The Elements, in Handbook of Chemistry and Physics 81st edition (PDF). CRC press. p. 19. ISBN 0849304814.{{cite book}}: CS1 maint: date auto-translated (link)
  4. Preston-Thomas, H. (1990). "The International Temperature Scale of 1990 (ITS-90)". Metrologia. 27 (1): 3–10. Bibcode:1990Metro..27....3P. doi:10.1088/0026-1394/27/1/002.{{cite journal}}: CS1 maint: date auto-translated (link)
  5. 5.0 5.1 Haynes, William M., pat. (2011). CRC Handbook of Chemistry and Physics (ika-92nd (na) edisyon). Boca Raton, FL: CRC Press. p. 4.122. ISBN 1-4398-5511-0.{{cite book}}: CS1 maint: date auto-translated (link)
  6. Shuen-Chen Hwang, Robert D. Lein, Daniel A. Morgan (2005). "Noble Gases". in Kirk Othmer Encyclopedia of Chemical Technology, pages 343–383. Wiley. doi:10.1002/0471238961.0701190508230114.a01.pub2
  7. Magnetic susceptibility of the elements and inorganic compounds, in Lide, D. R., pat. (2005). CRC Handbook of Chemistry and Physics (ika-86th (na) edisyon). Boca Raton (FL): CRC Press. ISBN 0-8493-0486-5.{{cite book}}: CS1 maint: date auto-translated (link)
  8. Weast, Robert (1984). CRC, Handbook of Chemistry and Physics. Boca Raton, Florida: Chemical Rubber Company Publishing. pp. E110. ISBN 0-8493-0464-4.{{cite book}}: CS1 maint: date auto-translated (link)
  9. Ramsay, William; Travers, Morris W. (1898). "On the Companions of Argon". Proceedings of the Royal Society of London. 63 (1): 437–440. doi:10.1098/rspl.1898.0057.{{cite journal}}: CS1 maint: date auto-translated (link)
  10. "Neon: History". Softciências. Nakuha noong 2007-02-27.{{cite web}}: CS1 maint: date auto-translated (link)
  11. 11.0 11.1 11.2 11.3 11.4 11.5 Gaboy, Luciano L. Neon - Gabby's Dictionary: Praktikal na Talahuluganang Ingles-Filipino ni Gabby/Gabby's Practical English-Filipino Dictionary, GabbyDictionary.com.
  12. Harold P Coyle (2001). Project STAR: The Universe in Your Hands. Kendall Hunt. ISBN 9780787267636.{{cite book}}: CS1 maint: date auto-translated (link)
  13. Kohtaro Kohmoto (1999). "Phosphors for lamps". Sa Shigeo Shionoya and William M. Yen (pat.). Phosphor Handbook. CRC Press. ISBN 9780849375606.{{cite book}}: CS1 maint: date auto-translated (link)