Kalo Frida
Kalo Frida | |
isp.: Frida Kahlo | |
Frida Kalo da Diego Rivera vl 1932 | |
nimi sündundan jäl'ghe: |
isp.: Magdalena Carmen Frida Kahlo Calderón |
---|---|
radmižen toižend: | |
sündundan dat: |
Lua tõrge kohal Moodul:Sources 227. real: bad argument #1 to 'format' (string expected, got nil). |
sündundan sijaduz: |
Coyoacán[d], MeksikRKDartists |
valdkund: | |
kolendan dat: |
Lua tõrge kohal Moodul:Sources 227. real: bad argument #1 to 'format' (string expected, got nil). |
kolendan sijaduz: |
Coyoacán[d], MeksikRKDartists |
tat: | |
avtograf: | |
Kalo Frida VikiAitas |
Frida Kalo de Rivera (isp.: Frida Kahlo de Rivera [ˈfɾiða ˈkalo]) vai Magdalena Karmen Frida Kalo Kal'deron (isp.: Magdalena Carmen Frieda Kahlo Calderón; sünd. 6. heinku 1907, Kojoakan-rajon, Mehiko, Meksik — kol. 13. heinku 1954, sigä-žo) oli meksikaine pirdai, lujas tutab ičeze avtoportretoiden tagut.
Kalon sädamine om lujas valatoittud ezikolumbižen Amerikan rahvahiden kul'tural da čomamahtol. Hänen čomamahtstil' harakterizuiše erasti kut lapseline vai folk-art. Sürrealizman alusenpanii Anri Breton lugi Kalod sürrealistaks.
Biografii
[vajehta | vajehtada lähtetekst]Kalon tervhuz oli kaiken olnu väll'. Konz Frida oli kuz'vozne, ka hänel poliomielit oli. Vl 1922 neižne tuli openumha «Preparatorijha» — valdkundaližhe vaumičendškolha, miše sada tuleban aigan lekarin professijad. Se škol valatoiti händast meksikan kul'turan el'gendusel. Vl 1925 Frida putui jügedha transportavarijha, konz avtobus ainastihe tramvainke, i tervhuden problemad jäiba kaikeks eloks. Vl 1926 naine zavodi pirta venujas olendas.
Vl 1929 Frida läksi Rivera Diego-mehele, i, kut hänen mužik-ki, pid'oiteli kommunistoid. Specialistad lugetas 1940-nzid vozid Frida Kalon sädamižen päks.
Fridan surmanjäl'ghine urn sijadase hänen muzejas[13], se om lähine hänen sündundan pertinke Azur'ne pert.
Znamasižed kuvad
[vajehta | vajehtada lähtetekst]- «Frida i Diego Rivera» (1931, isp.: Frieda y Diego Rivera)
- «Genri Fordan läžundkodi» (1932, Henry Ford Hospital)
- «Avtoportret pühätandanke Lev Trockijale» (1937, Autorretrato dedicado a Leon Trotsky)
- «Mušt, südäikera» (1937, Recuerdo)
- «Kaks' Fridad» (1939, Las dos Fridas)
- «Muretud kolonn» (1944, La columna rota)
- «Diego i minä» (1949, Diego y yo)
- «Marksizm spravitab läžujad našt» (1954, El Marxismo dará salud a los enfermos)