Mandela Nel'son
Nel'son Holilala Mandela (kos.: Nelson Rholihlahla Mandela [xo'liɬaɬa man'de:la], afrikaans i angl.: Nelson Rolihlahla Mandela [mæn'dɛlə]; sünd. 18. heinku 1918, Mfezo-külä läz Mtat-lidnad, Kapan provincii, Suviafrikan Ühtnend — kol. 5. tal'vku 2013, Johannesburg, Gauteng, Suviafrikan Tazovaldkund) oli suviafrikanine politikanmez' da valdkundan šingotai. Radoi Suviafrikan Tazovaldkundan prezidentan (10.05.1994—14.06.1999). Nobelän premijan kožundas laureat (1993) ühtes Frederik De Klerkanke.
Biografii[vajehta | vajehtada tekst]
Laps'aigan Mandela openui metodistižes alaškolas, sai alakeskopendust Klarkberi-institutas-internatas. Mez' openzihe koumes universitetas. Kändihe Afrikanižen nacionaližen kongressan (valdkundan afrikalaižiden kaikiš suremb partii) ühtnijan vl 1944 i oli sen Norišton ühtnendan alusenpanijoiden keskes, radoi ühtnendan radonoigendajas komitetas. Zavodi aktivišt politišt kar'jerad vl 1948, konz aparteidan polenpidai Nacionaline afrikaneroiden partii sai vägestust valičendoil. Sil-žo vodel Mandela kändihe Norišton ühtnendan nacionaližeks sekretarikš, vl 1950 — prezidentaks.
Vn 1956 5. päiväl tal'vkud Mandela i toižed 150 ristitud oliba puttud arestan alle, tobmuz tedoti heid kommunizman polenpidajikš i väriti tobmuden anastandan vägel vaumičendas. Process mäni vhesai 1961, sid' pästtihe kaikid muite. Nel'son Mandela oli ühteks kaikiš tetabiš borcuišpäi aparteidan aigan SAT:as, 27 vot oli türmatud necen tagut (5.08.1962—11.02.1990).
Vozil 1991−1997 Mandela oli Afrikanižen nacionaližen kongressan prezidentan. Prezidentan strokun aigan panihe eloho äjid socializacijan programid muzaveren ristitišton täht: bazine medicinine abu, školopenduz kaikiden lapsiden täht, eländpunktoiden uz' pertišt, elektrusen da sidon leviganduz.