Brottsligheten beror på moralisk fattigdom
Fredrik Kärrholm: Det som krävs är mer fostran – och en nolltolerans mot kriminella attityder
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2024-05-13
DEBATT. Polisen infiltreras och familjefäder skjuts på öppen gata – gängkriminaliteten är ett akut hot. Därtill utsätts kvinnor för våld och sexualbrott i en fruktansvärd omfattning, och unga lider under ett utbrett hedersförtryck.
Dessvärre har felaktig orsaksanalys förvärrat dessa brottsproblem.
Länge har vänsterns förklaringar dominerat samhällsdebatten. En koppling mellan socioekonomisk bakgrund och brott har ansetts som självklar, och politiken har i decennier anpassats därefter.
Men forskningen pekar på motsatsen och Brottsförebyggande rådet beskriver sambandet som svagt.
I min nya bok ”Lag & ordning” fördjupar jag analysen. Unga begår inte brott på grund av föräldrars utbildningsnivå eller inkomster, eller att sovrummet delas med syskon.
Den stora majoriteten som inte kan få dyra märkeskläder av sina föräldrar – eller bor trångt – avstår från att begå brott.
Samtidigt lockas barn från välbärgade akademikerhem till gängkriminaliteten. Polisen har beskrivit hur allt fler unga från välmående områden anlitas av kriminella nätverk. En färsk studie visar hur ungdomar från alla samhällsskikt söker kontakt med gängen.
Att begå brott är ett val som beror på värderingar. Vi föds dock inte onda eller goda, utan formas under vår uppväxt – av föräldrar, vänner, lärare, tränare, musik och sociala medier.
Sverige är ekonomiskt rikare än någonsin, men lider av moralisk fattigdom. Uppväxande pojkar lär sig inte tolerans, rationalitet och omtanke. I stället anammas prokriminella värderingar: lagen föraktas och våld ses som legitimt för att erövra det man vill ha.
Lösningen är inte mer resurser i skolan. Sverige satsar mer pengar per skolelev än de flesta västländer. I utsatta områden är skolpengen ännu högre. Faktum är att majoriteten av alla mordmisstänkta har klarat grundskolan.
Det som krävs är mer fostran. Föräldraansvar är grundläggande och måste förstärkas, men inte heller det är tillräckligt. Många barn växer upp i hederskultur eller med andra problem i hemmet. Skolans korrigerande funktion behövs.
Länge har rasism bemötts som oacceptabelt inom både skolan och andra sammanhang, vilket givetvis är betydelsefullt.
På motsvarande sätt behövs en nolltolerans mot kriminella attityder och uttryckssätt.
Vänsterns seglivade förklaringsmodeller måste en gång för alla förkastas
Skärpta straff är samtidigt betydelsefullt. Att kriminella är närvarande i ett bostadsområde, visar upp sin livsstil och är tillgängliga för kontaktsökande, är en förutsättning för att yngre barn ska involveras i kriminella nätverk.
Därför måste kriminella fängslas. Av samma skäl behövs även en mer lokalt närvarande polis.
Men barn måste också få en egen motståndskraft att välja bort gängen. Det är lika viktigt som att pojkar får lära sig att behandla tjejer och kvinnor respektfullt.
En grundförutsättning är ökad social stabilitet. En minimerad invandring och stark arbetslinje är således nödvändigt. Fler sunda auktoriteter likaså.
I linje med detta påbörjades efter valet 2022 ett systemskifte, men att vända utvecklingen tar tid. Vänstern försöker dock redan hävda att politiken är meningslös, och framhäver sina förklaringar om socioekonomi.
Dessa seglivade förklaringsmodeller måste en gång för alla förkastas, och förståelsen öka för att brott ytterst beror på värderingar och kultur. Fokus behöver framåt vara att bryta ned gangstermentalitet, kriminell klankultur och misogyni, till förmån för uppbyggliga ideal.
Vårt mål bör vara civilisation. Ett samhälle där människor ser varandra i ögonen med vänlighet, följer gemensamma regler och visar hänsyn. Detta är innebörden av lag och ordning.
Fredrik Kärrholm, riksdagsledamot för Moderaterna, kriminolog och tidigare polis. Aktuell med boken ”Lag & ordning” (Timbro förlag)
Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.