De pressetiska reglerna är tumregler för publicistiska beslut, medan tryckfrihetsordningen är lagregler som ger medborgarna rätt att uttrycka sig fritt i skrift. Lagen ger också enskilda personer skydd mot ärekränkningar i tidningar.
En fråga som ställs ibland är varför Expressen publicerar, eller inte publicerar, namn eller bild på till exempel en gärningsman, eller misstänkt gärningsman.
Vad gäller namngivning eller bild- och signalementpubliceringar avgör alltid ansvarig utgivare utefter branschens pressetiska regler hur det görs från fall till fall.
Ett underlag tas alltid fram. Olika parametrar att ta med i bedömningen av bevisläge och en eventuell publicitetsskada kan vara om personen är misstänkt/åtalad eller dömd, om personen har erkänt brottet eller inte, brottets karaktär, vilket straff brottet skulle ge eller har gett, den misstänkte/dömdes ålder, om minderåriga finns barn i personens närhet osv. Om den misstänkte är på fri fot och anses utgöra en fara för allmänheten kan det också spela in för att motivera en publicering.
Över tid kan omständigheterna förändras. Ett beslut kan ändras till exempel efter en fällande dom, eller när en tidigare okänd gärningsman blir identifierad av polis. I sådana fall kan redaktionen ta bort eller "maska" bilder om detta anses påkallat.
Vid våra publiceringar döljer vi i regel inte ansikten på personer som valt att delta i aktioner eller evenemang på offentliga platser.