Svoboda | Graniru | BBC Russia | Golosameriki | Facebook
Artikeln är över 8 år gammal

Oppositionen i Moldavien hotar blockera vägar, järnvägar och flygplats

Demonstration i Chisinau mot regeringen i Moldavien 24 januari 2016
Demonstranter i Chișinău söndagen 24 januari Bild: EPA/ROBERT GHEMENT

Protestvågen i ett av Europas fattigaste länder - Moldavien - ser ut att växa. Oppositionens tidsfrist till regeringen går ut i eftermiddag. Om inte regeringen avgår, hotar oppositionen att blockera flygplatser, vägar och järnvägar.

I söndags gick uppskattningsvis 40 000 moldavier ut på huvudstaden Chișinăus gator och krävde nyval. Då ställde de också ett ultimatum till regeringen: Avgå före klockan 17 på torsdagen eller så "befriar" vi landet, var budskapet.

En del av den moldaviska oppositionen har vädjat till USA och EU om att stödja oppositionen, ta avstånd från "oligarkväldet" och hjälpa till med att ordna fria och rättvisa val senast i april i år.

Enligt nyhetsbyrån Itar-Tass vill oppositionen också byta ut ledningen för landets valkommission, inrikesministeriet, åklagarämbetet, säkerhetstjänsten och alla andra institutioner som "kontrolleras av oligarker".

Den största protestvågen i det självständiga Moldaviens historia

Förra veckans onsdag tillsattes landets senaste premiärminister, Pavel Filip, under ett hemligt nattligt möte. Den utnämningen ledde till att demonstranter försökte storma parlamentet. Ett trettiotal människor skadades i protesterna.

Moldaviens premiärminister Pavel Filip 26.1.2016
Moldaviens nyvalde premiärminister Pavel Filip Bild: EPA/ROBERT GHEMENT

Tre premiärministrar före Filip har tvingats avgå på mindre än ett år på grund av protestvågen. Protestvågen beskrivs som den största i Moldaviens historia sedan självständigheten från Sovjetunionen 1991.

Protesterna började egentligen redan i november 2014 då en enorm korruptionsskandal avslöjades. Landets politiska elit och oligarkerna misstänks ha försnillat miljarder dollar med hjälp av bankerna och rättsväsendet.

Moldaviens nyvalde premiärminister Pavel Filip står för fortsatt närmande till EU. Men det som är det viktigaste för oppositionen är att han är nära förknippad med en av Moldaviens mest ökända oligarker, mångmiljardären Vlad Plahotniuc.

Proeuropeiska och proryska krafter samsas om kraven

Filip har hittills vägrat avgå. Enligt honom måste regeringen nu ta itu med landets svåra ekonomiska problem.

Grannlandet Rumänien har lovat Moldavien ett nödlån på 150 miljoner euro, förutsatt att Filips regering genomför riktiga reformer.

Kvinna passerar kravallpolis i Moldaviens huvudstad Chișinău 24 januari 2016
En kvinna passerar kravallpoliser i Chișinău söndagen den 24 januari Bild: EPA/ROBERT GHEMENT

Den moldaviska oppositionen och proteströrelsen består av både proeuropeiska och proryska krafter.

Proteströrelsen leds av gräsrotsrörelsen Heder och Samvete (DA) som bildades i samband med korruptionsskandalen och EU-kritiska vänsterpartier som Vårt parti och Socialisternas parti.

Det de alla har samsats om är att de vill rensa ut korrupta politiker och stoppa oligarkernas inflytande.

Läs som följande